2-axliga containervagnar i Sverige

Del 1 – Ett kaos av vagntyper

Ett nytt referensverk av Rasmus Larsson

I omslagsbilden kan man se två olika typer av containervagnar och i bilden här under kan man se fyra olika typer av 2-axliga containervagnar i Helsingborgs hamn i Januari 2020. En enda av dessa har gjorts i rimligt realistiska modeller av två olika tillverkare. Men vill man skapa ett verklighetstroget Green Cargo containertåg så som de ser ut 2020 behöver man alla fyra typerna, plus några till ska det visa sig. Man behöver också några 4-axliga och 6-axliga vagnar men det blir en annan artikelserie. Om man istället skulle välja år som 1975 eller 1990 så kommer man behöva minst dubbelt så många typer av containervagnar för att uppnå en rimlig realism.

Fyra typer av 2-axliga containervagnar i Helsingborgs hamn Januari 2020 - Fotografi: Helsingborgs Hamn DJI 0096 (CC BY 2.5) utsnitt
Fyra typer av 2-axliga containervagnar i Helsingborgs hamn Januari 2020 – Fotografi: Helsingborgs Hamn DJI 0096 (CC BY 2.5) utsnitt

Ner i kaninhålet

När jag började planera IMS87 – Intermodal Modelers Stockholm 87 – under 2019 så hade jag varit borta från järnvägshistoria och modelljärnvägar i över 30 år. Och initialt hade jag fokus på att lära mig allt om moduler och digitalstyrning som var helt nytt för mig. Vagnparkens sammansättning för Intermodal trafik i Sverige trodde jag bestod av en kort och en lång tvåaxlig containervagn av Lgjs-typ, en typ fyraxliga Sdgmns-vagnar, en typ fyraxliga Sgns-vagnar och så det stora problemet, de långa fyraxliga Slps-vagnarna som lastade 2 st trailers och som ingen någonsin tagit fram en modell av pga att den är en så unik svenska vagntyp.

SJ Sds 660
SJ Slps, vagnen jag trodde var den viktigaste att ta fram en modell av. Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13484 02 Public Domain Mark (PDM) fotograf A-P Jonasson..

Jag började leta bilder och ritningar på Slps-vagnarna. Men ju längre tiden gick desto mer började jag inse att det här var en helt felaktig bild av vagnparken. Och vad jag hade trott var en enkel situation visade sig vara ett gigantiskt kaos av vagntyper, speciellt tvåaxliga vagntyper fanns det massor av och ingen verkade egentligen ha gjort någon riktig kartläggning av dessa typer. Så jag bestämde mig för att göra den kartläggning ingen annan hade gjort. För att avgränsa arbetsinsatsen så bestämde jag att i ett första steg skulle jag bara kartlägga de vagntyper som Green Cargo har i drift idag. Det var enkelt. Ända tills jag började planera att bygga dessa vagnar i modell. Då uppkom frågor som: – Hur ser egentligen de öppna ramverken ut på vagnar av typerna Lgns 752, Lgns 881, Lgns 882, Lgns 930 och Lgns 081?

Green Cargo Lgns 081. Men…. Hur ser ramverket ut? Fotograferad av Rasmus Larsson i Maj 2019

Hur ser ramverken ut?

Den här frågan visade sig vara extremt svår att besvara. Titta bara på sidan där Green Cargo presenterar vagntyperna Lgns 081, Lgns 752, Lgns 881 och Lgns 882 och försök besvara frågan själv utifrån de två bilderna och ritningen som finns där. Vilka vagntyper är det egentligen som visas? Eller ta en titt på sidan där Green Cargo presenterar Lgns 930 där det vid en första anblick verkar finnas både en bra bild på vagnen och en användbar ritning på ramverket. Dvs ända tills du börjar granska ritningen och inser att den har en massa streck som kan betyda att olika balkar i ramverket kan sitta på olika höjd och att det finns streck som kanske inte ens är balkar. Och för att reda ut detta så behöver du hitta åtminstone ett enda fotografi med en olastad Lgns 930 där ramverket kan studeras. Så du gör en Googlesökning på bilder med SJ Green Cargo Lgns 930 och undrar sen varför Google inte visar upp någon av de hundratals bilder som rimligen måste finnas på internet. Detta blev starten på ett två år långt detektivarbete där jag samlade in massor med material, ofta små pusselbitar med motstridig information nämnda i förbigående nånstans och bilder på oidentifierade containervagnar av okänd typ. Sen vidtog ett omfattande pusselläggande där oidentifierade containervagnar i bilder skulle matchas mot kända typbenämningar från olika källor.

Årsta containerterminal slutet av 1970-talet eller början av 1980-talet.
Årsta containerterminal slutet av 1970-talet eller början av 1980-talet I bilden syns elva stycken två-axliga vagnar som används för containertransport. Vagnarna är av minst 5 olika typer, 3 typer med öppna ramverk, 2 typer med trägolv. Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01960 (CC BY-SA) 

Projektet växer och växer

Efter ett tag så insåg jag att detta kommer inte lyckas utan att expandera arbetet till att omfatta alla 2-axliga containervagnar som funnits i Sverige och även en del utländska typer. Trots detta så gick det inte att matcha bilder, ritningar och typbeteckningar för mer än hälften av alla vagntyper. Så för att gå vidare så blev jag tvungen att återigen expandera arbetet och börja kartlägga ramverken för alla typer av containervagnar, alla öppna godsvagnar och alla slutna godsvagnar som SJ byggt från 1950-talet och till modern tid. Inte heller detta gav någon entydig klarhet. Mycket beroende på att ramverken inte använts i sitt ursprungliga skick utan byggts om på olika sätt i samband med skapandet av containervagnar. Så bara för att man vet hur ramverket på t ex en Gs-vagn ser ut så betyder inte det att man vet hur ramverket på en Lgs 722 eller en Lgs 841 ser ut trots att båda byggts av slopade Gs-vagnar.

Sj Gs som byggdes om till flera olika containervagnstyper. Notera den genombrutna sidobalken som är typisk för alla vagntyper, utom en, ombyggda från Gs-vagnar. Utsnitt från Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13766_01 (CC BY-SA) 

Riktigt rörigt blir det för att Gs-vagnen först kan ha förlängts och omvandlats från en täckt godsvagn till en öppen Oms-vagn, vars existens inte nämns i mina källor, för att sen förlängas en gång till och bli en öppen Os-w som sen blivit en Os-w med containerfästen i golvet som senare döpts om till Lgs 722, med golv, och sen blivit en Lgs 722 utan golv. Typiskt är också att dessa kedjor av ombyggnader inte alls är omnämnda i de källor man hittar. Där kan istället Lgs 722 anges som ombyggd från Gs-vagnar i en källa och som ombyggd från Oms i en annan källa och där Oms i båda källorna beskrivs som en vagn med helt annan konstruktionstyp av ramverk än en Gs-vagn.

Två containervagnar som båda lastar max 40-fot byggda av vagnar som är mycket kortare än så. Hur går det till? Och varför har de så märkliga axelavstånd?

Rekonstruktion genom reverse engineering

Till slut insåg jag att enda sättet att få ordning på containervagnstyperna var att med utgångspunkt i väldokumenterade ramverk använda reverse engineering för att rekonstruera hur ett originalramverk eller ett ombyggt ramverk borde se ut. Och på så sätt bygga upp en katalog av ramverksfamiljer, där alla ramverk inom en familj delar grundläggande konstruktion men finns i olika varianter med olika längd, olika hjulbas m.m. Vissa märkliga längder på hjulbaser och annat visade sig uppkomma naturligt då man på det ingenjörsmässigt enklaste sättet ville förlänga ett visst ramverk till en önskad vagnlängd.

Enklaste metoden för att förlänga en Om-vagn, så den kan lasta 40-fots containers, är att kapa den nära mitten och svetsa fast 1,62 m långa förlängningsbitar mellan halvorna. Axelavståndet ökar då från 7,meter till 8,62 meter. Lastytans längd ökar från 11 meter till 12,62 meter.

När dessa ramverksfamiljer blivit ordentligt utredda så blev det relativt enkelt att matcha bilder, informationspusselbitar och olika typbeteckningar på containervagnar och andra godsvagnstyper med specifika existerande eller spekulativa ramverksvarianter. På så sätt skapades till slut en ordning ur kaoset av vagntyper, bilder, informationsbitar och ritningar där man kan följa hur verklighetens kaos gradvis uppkommer genom rationella beslut som ackumulerar sig på varandra över tiden.

Många detaljer saknas ännu

Resultatet av det arbetet presenteras nu här. Arbetet är dock inte färdigt, ännu återstår att klarlägga mycket detaljer om dessa ramverk och vagntyper samt slutgiltigt fastställa eller revidera sånt som ännu bara bygger på rekonstruktioner. Men som du kommer se så är kartläggningen tillräckligt komplett för att man ska kunna bygga skalenliga, realistiska och verklighetstrogna modeller av alla de containertåg som varit i trafik i Sverige från 1960-talet till 2021. Framför allt kommer man att kunna skildra den kaotiska mix av vagntyper som är typisk för majoriteten av alla containertåg på svenska spår. Men även skapa korrekta modeller av de containertåg som är och har varit sammansatta som enhetståg för en specifik fraktkunds kontinuerliga behov.

Oj, om ramverken är öppna så ser man bromssystemet och andra detaljer i underredet. Alla vagntyper har väl samma bromssystem, eller? – Fotograf: Rasmus Larsson, December 2019

Det är min förhoppning att resultatet av mitt arbete leder till vi aldrig mer får se en modell av en svenska containervagn som måste köras lastad för att tillverkaren inte brydde sig om att ta reda på hur vagnen egentligen såg ut olastad. Nu finns inte längre någon ursäkt för att inte skapa korrekta modeller.

Men nog om detta, nu är det dags för del 2 som presenterar familjerna av ramverk.

Del 2 – Familjer av ramverk

I del 2 ges en översikt över de minst elva olika familjer av ramverkskonstruktioner som använts för tvåaxliga containervagnar i Sverige. De flesta av familjerna innehåller ett flertal vagntyper vilket vi går igenom i efterföljande delar av artikelserien.