Vagnfamilj med ram typ Gs

Tvåaxliga containervagnar i Sverige — Del 6

Vagnfamilj som bygger på en ramverkskonstruktion som började levereras 1954. Familjen omfattar minst 6 containervagnstyper och 1 standardvagnstyp som använts för containertrafik.

Den ursprungliga vagnen Gs, Gs-u (fd Ge)

Vagnfamiljen skapas med byggandet av en standardiserad kort täckt godsvagn typ Gs, Gs-u (ursprungligen kallad Ge). Dessa vagnar byggdes i mycket stora serier och finns i flera varianter som alla är byggda på samma ramverk. Många vagnar av typen blev överflödiga tidigt vilket resulterat i att de konverterats för annan användning och gett upphov till en familj vagnar.

Ramverket har samma struktur, mått och dimensioner för alla varianterna. Konstruktionen är gjord med standardbalkar och profilstål som bildar två tydliga horisontella lager. Hela ramverket är sammansatt med nitar. Sidobalken är genombruten och har en påtagligt 3-dimensionell box-konstruktion.

Grundläggande mått på ramverket

Axelavstånd 6,500 meter

Längd över buffertar 10,580 meter

Lastytans längd 9,340 meter (ramverkets grundmått utan hänsyn till väggar)

Täckt vagn

Gs, Gs-u (ursprungligen Ge)

Not: Gs,finns i flera undertyper som skiljer sig avseende dörrens bredd, hjullager, bromssystem och små detaljer. Vi presenterar inte vagnen och dess varianter eftersom Gs-vagnarna inte kan användas för containertransport. Däremot verkar det finnas flera varianter på ramverkets utformning under dörrtrösklarna. Vilket har betydelse för utseendet på en del av de containervagnar som byggts på ramverken.

Vagntyper byggda på omodifierade Gs-ramverk

Vagnfamiljen omfattar vagnar som skapats genom att bygga om Gs-vagnar, men utan att ändra på,ramverket. Dessa vagnar har som en konsekvens identiska mått och dimensioner jämfört med en original Gs-vagn.

Eftersom detta är den billigaste metoden borde den vara mest populär men eftersom vagnen är så kort fungerar det bara bra för olika typer av tankvagnar. Man kan också bygga containervagnar med egenskapen att de kan lasta en 20-fots containers med maxvikt eller tom med vikt långt över standardiserad maxvikt. En egenskap som gör att de kan användas för tunga bulk-containers. Tre kända såna typer skapas. Ytterligare typer är möjliga och kan ha förekommit som varianter på den kända typen.

Korta containervagnar

SJ Lgms 731/Lgjs-t – öppen ram

Korta vagnar för specialcontainers

SJ Ls 792 – öppen ram – hållare för liftdumperbehållare

Not: Gs-vagnar har varit mycket populära som bas för ombyggnad till olika typer av specialvagnar. Att kartlägga alla dessa vagntyper är ett jöttearbete som ligger utanför vårt intresseområde. Vi har därför bara tagit med vagntyper använda för containertransporter.

Vagntyper byggda på modifierade Gs-ramverk

Ett antal Gs-vagnar byggdes av SJ om till täckta vagnar med hela skjutdörrsväggar av typ His. Dessa vagnar kännetecknas av att den yttre sidobalken täckts av en plåt som i underkanten har en skena för skjutdörrarna. Senare blev många av His-vagnarna ombyggda igen till andra vagntyper. Plåten på sidobalken blev då ofta kvar vilket ger dessa vagnar ett radikalt annorlunda utseende än andra vagnar byggda på Gs-ramverk.

Korta containervagnar

Alby Klorat/SJ Lgjs 550 (ombyggd His)

Vagntyper byggda på förlängda Gs-ramverk

Slutligen innehåller vagnfamiljen vagnar som skapats genom att ramverket från en Gs-vagn förlängts. Praktiskt har det skett på två olika sätt. Dels genom att kapa vagnen på mitten och sätta in en förlängning mellan de två vagnhalvorna och på så sätt även öka axelavståndet. Och dels genom att både förlänga vagnen på mitten och i ändarna.

Alla förlängda vagnar har förlängts så att man får en längd på lastytan som följer den europeiska standarden på exakt 12,620 meters lastyta för öppna 2-axliga godsvagnar. De vagnar som förlängts både i mitten och ändarna har hållit sig under 9 meters axelavstånd, vilket är gränsen för RIV-märkning av 2-axliga vagnar. Samtliga förlängningar har skett genom att man kapat ner flera Gs-vagnar och satt samman dem till en ny vagn. Reverse Engineering av ombyggnadsprocessen har visat att kapningarna skett så att ramverkens strukturella konstruktionsmoduler behållits intakta. En analys har visat att detta optimalt kan göras på två sätt om avsikten är att åstadkomma minst 12,620 meters lastyta. Dessa två sätt ger upphov till de två olika axelavstånd med de udda mått som förlängda vagnar uppvisar.

Ramverk typ B – 1972 års konstruktion

Inför den första omgången ombyggnader på 1970-talet tas en konstruktion fram som innebär att man förlänger det undre ramverket och sidobalkarna på mitten med 1,875 meter och i varje ände med 0,702 meter. Och det övre ramverket förlängs endast på mitten med 3,280 meter. Det kan tyckas komplicerat att dela ramverkets olika lager på olika sätt men eftersom allt är sammanfogat med nitar så är det enkelt att bara kapa några nitskallar så har man separerat delarna. När man sätter samman delarna på nytt är det ungefär som att bygga med Lego. Ändrar man inte nitarnas position så passar allt direkt ihop igen. Förutom att förlänga ramverket så ändrar man även koppelinfästningen genom ta bort den genomgående dragstången och sätta in en svetsad balkkonstruktion som balanserar drag och tryckkrafterna mellan koppel och buffertar.

Grundläggande mått på ramverket – typ B

Axelavstånd 8,375 meter

Längd över buffertar 13,860 meter

Lastytans längd 12,620 meter

Kombinerade flak och lådvagnar – typ B

SJ Os-w 722

Normallånga containervagnar – typ B

SJ Lgs 722 – trägolv/Os-w 722 – containervariant

SJ Lgs 722 – öppen ram

Ramverk typ C – 1984 års konstruktion

Inför den andra omgången ombyggnader på 1980-talet tas en konstruktion fram som innebär att man förlänger både det undre ramverket, sidobalkarna och det övre ramverket endast på mitten med 3,320 meter. Varför man förlänger med 4 cm mer än vid 1972 års konstruktion har vi inte någon förklaring till, men det kan ha att göra med att man ville undvika onödiga arbetsmoment vid sammansättningen Att man även undviker att modifiera koppelinfästningen utan låter den vara kvar som den ör visar att man velat göra billigast möjliga ombyggnad för att få fram en modern containervagnar.