Välkommen till vår artikelserie där vi analyserar historisk bilder med typiska öppna stolpvagnar som används för containertransporter och identifierar exakt vilka vagntyper vi kan se i bilderna. Innan vi börjar vill vi poängtera att ett av syftena med denna artikelserie är att visa hur vanligt denna typ av transport har varit och att ta död på en föreställning som man ofta ser i samband med modelljärnvägar att containers bara fraktas på särskilda containervagnar. Idag är det i princip så att bara containervagnar används pga att den generellt användbara flakvagnen med stolpar har blivit väldigt ovanlig. Men fram till tiden runt millenieskiftet, så var förhållandet det omvända. stolpvagnar fanns i massor på alla järnvägar medans containervagnar var relativt få och i ständig brist.
Artikelserien kommer hoppa lite fram och tillbaka i tiden och vi har redan 15 bilderier att analyser i lika många artiklar. Vi börjar med en bildserie från Göteborgs Hamn 1966 som dokumenterar den historiska händelsen att ett containerfartyg för först gången anlöper en hamn i Sverige. (Göteborgs hamn verkar själva något förvirrade kring dateringen av dessa bilder). 1966 är det fortfarande vänstertrafik i Sverige och SJ har inte en enda containervagn. Först 1968 får SJ sina första vagnar avsedda för containers.
Innan vi börjar vill vi nämna att Intermodal Modellers Stockholm 87 inte modellerar intermodal trafik från tidsepoken före 1968. Men om t ex Svensk Sommar Modul (vars moduler vi beundrar och som inte modellerar tidsepoken efter 1967) vill återskapa trafikscener som denna så bistår vi gärna med hjälp och stöd. T ex kan det vara klokt att använda vår kommande standard för hamn och terminalmoduler med kranspår för kranar som kan opereras enligt förebild och med körbara ytor avsedda för skalenliga fungerande truckar och lastbilar.
1966 – Första containerfartyget i Göteborgs hamn
Blandade stolpvagnar lastas med containers i Göteborgs hamn 1966. Klicka på bilderna för maxupplösning. källa: Göteborgs Hamn ABimg100(CC BY)
Den här bilden är helt fantastisk. Dels ser den ut som en kompakt teaterscenografi där det händer massor på en och samma gång. Dels är den ett enastående tidsdokument för hur omlastningen av containers mellan fartyg och järnväg skedde i Göteborgs hamn alldeles i början av containereran. Och vilken modelljörnvägsbyggare skulle inte vilja återskapa hela scenen? Men vilka vagnar är det egentligen vi ser lastas med containers?
I scenen kan vi hitta två Om-vagnar och den ena kan identifieras som typen SJ Om/Ou. Den andra ser vi inte tillräckligt mycket av för att kunna avgöra om den är typen SJ Om/Ou eller SJ Om/O, båda vagntyperna är extremt vanliga vid den hör tidpunkten. Vi hittar också en hel hög med SJ Oms 570. Och slutligen kan vi identifiera två varianter av SJ Os 64/65/661/662/663, den ena är utrustad med kättingar för fastspänning av timmer medans den andra saknar sådana.
Vi överlåter åt läsaren att som en övning i fältidentifikation matcha vagntyperna mot vagnarna i bilden. Försök först utan hjälp. Sen kan du jämföra med bildmaterialet i artiklarna för respektive vagntyp.
Göteborgs hamn har ytterligare bilder (presenterade här nedan) tagna vid samma tillfälle men anger andra dateringar på dessa.
Samma scen som bilden ovan men annan vinkel där man kan se en träkonstruktion på de olastade vagnarna som verkar vara till för att lastsäkra containers så de inte glider vid inbromsning. Blandade stolpvagnar lastas med containers i Göteborgs hamn 1966 (1969). källa: Göteborgs Hamn ABimg068(CC BY)Samma scen som bilden ovan men annan vinkel med fokus på pontonkranen. Blandade stolpvagnar lastas med containers i Göteborgs hamn 1966 (1967). källa: Göteborgs Hamn ABimg334(CC BY)
Lång vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även för 2 växelflak upp till 7,82 meter eller ett växelflak upp till 51-fot. lastar även 12.5 meters Jumbocontainer. Förlängd Lgns 881 som ursprungligen är en ombyggd vagn av typen Gbs 611. 58 st har byggts..
20230829 Artikeln reviderad. Tack vare ett enastående forskningsgräv av Mats Lindberg, Frövi och Christer Andersson, Nya Ånghwisslan som lhittade svaret på vad Lgns-vagnarna med nummer 42 74 443 5 300 och 42 74 443 5 301 egentligen var för vagntyp. Och med hjälp av ytterligare kompletterande uppgifter från flera källor om vagnar av typ Lgns 881 ombyggda till Lgns 882 för norska Arctic Rqil Express så har vi nu reviderat hela historien om vagntypen Lgns 882.
Kännetecken
Axelavstånd 10,000 m
Längd över buffertar 16,960 m
Lastytans längd 15,720 m
Öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydliga lager. Tydliga rester av skenor för skjutdörrar från tidigare existens som Gbs 611 finns på sidobalkarna. Resterna kan finnas i flera olika lägen och skiljer sig mellan olika vagnindivider.
Diagonalstagen som överför krafter från buffertarna till centralbalken är tillverkade av runda stålrör.
Delar av ramverket täcks av en asymetrisk placerad plåt. Lgs 841 har en liknande plåt men plåtarnas storlek och placering skiljer sig åt mellan Lgs 841 och Lgns881/882 vilket gör att med lite träning kan man lätt se skillnad på dem även på satelitbilder med dålig upplösning.
Det kan vara svårt att skilja Lgns 882 från Lgns 881. Det går dock utan att läsa litteraskylten. Dels är Lngs 882 nästan en meter längre men har samma axelavstånd vilket gör att överhänget utanför hjulbasen ser större ut. Dels så syns det på ramverket på olastade vagnar eftersom Lgns 882 har en extra tvärbalk mellan hjulaxlarna och buffertbalken.
Fällbara moderna containerfästen av pin-typ.
Lastar en 40-fots, en eller två 20-fots container eller en eller två 7.82 meters växelflak. Lastar även 12.5 meters jumbocontainer, 45-fots iso-container och växelflak upp till 51 fot.
UIC-nummer
Från 1991 till 1996
Kända UIC-nummer är 42 74 443 5 300 till 42 74 443 5 301
Arctic Rail Express från 1996
Kända UIC-nummer är nn 74 443 5 487 till nn 74 443 5 528
Röda ICA/Dagab från 1998
Kända UIC-nummer är 42 74 443 5 529 till 42 74 443 5 544
Green Cargo idag.
Kända UIC-nummer är 42 74 443 5 529 till 42 74 443 5 544
Historik och användning
Historien om den här vagntypen går längre tillbaks i tiden och är mer komplicerad än vad som tidigare varit allmänt känt.
Två testvagnar 1991
1991 när TGOJs vagnverkstad i Eskilstuna ska bygga de två sista containervagnarna av typen Lgns 881 till SJ så bestämmer sig SJ för att man vill testa att bygga en vagn för 2 st ännu längre växelflak, upp till 7,82 meter långa. Man tog då fram ett koncept som innebar att man tog ramverket från en Gbs 611 och förlängde det som när man bygger en Lgns 881. Och efter det förlängde man ramverket ytterligare i båda ändar mellan hjulaxlarna och buffertbalken. De sista 2 vagnarna av de 200 st planerade Lgns 881 blev därför aldrig några Lgns 881 utan byggdes direkt som Lgns 882. De gavs UIC-nummer 42 74 443 5 300 och 42 74 443 5 301 som är de två första numren i den nummerserie som använts för vagntypen Lgns 930. De flesta källor anger att dessa vagnnummer är just Lgns 930, vilket inte stämmer. Dessa två vagnar märktes med texten “Provvagn. För tekniska prov skall denna vagn alltid vara hopkopplad med Lgns 5301-0 resp. 5300-2”. De gick sen alltid ihopkopplade med varandra i vanliga containertåg ända tills de kopplades isär och bytte nummer år 1996 till 42 74 443 5 487 och 488. Eventuellt kan ytterligare ombyggnad skett 1996 så det är inte helt klarlagt om vagntypen mellan åren 1991 och 1996 var helt identisk med dagens version eller om den t ex kan ha haft färre containerfästen.
42 st vagnar till Arctic Rail Express 1996
1993 startar NSB Gods en container och trailerpendel mellan Oslo och Narvik. Pendeln går huvudsakligen på spår genom Sverige och är en av Europas längsta containerpendelrutter. Ganska snart behöver man fler vagnar och framför allt vagnar som kan lasta växelflak som tar en större volym gods, framför allt 26-fots eller 7,82 meters. Man vänder sig därför till SJ som erbjuder de två Lgns 882 man redan har plus ombyggnad av ytterligare 40 st Lgns 881 till Lgns 882 så att 42 st vagnar kan sättas in i Arctic Rail Express. Vagnarna är registrerade i Sverige och är troligen ägda av SJ och uthyrda till NSB Gods. Vagnar av typen märkta med Arctic Rail Express har observerats i tåg mellan Skandiahamnen i Göteborg och Oslo. Något som inte är förvånande eftersom den sträckan ibland kan anses ha ingått i en förlängd Arctic Rail Express. Det är för oss oklart hur dessa vagnars vidare historia ser ut. De verkar inte längre vara i trafik för NSB Gods efterföljare CargoNet och vi vet inte hur länge de användes i Arctic Rail Express. 2018 fotograferade Rasmus Larsson vagn S-GC Lgns 882 med nummer 42 74 443 5 487-7 ingående i ett Green Cargo tåg som passerade Älvsjö station på väg söderut från Årsta container terminal. Vilket är intressant eftersom denna vagn dels var en av de två som byggdes redan 1991 och dels var den första vagnen i serien vagnar för Arctic Rail Express. Och av märkningen kan vi dra slutsatsen att den i alla fall år 2018 tillhörde Green Cargos vagnpark.
16 st vagnar till ICA/Dagab 1997
Inför trafikstarten av tågkonceptet Dalkullan som SJ Gods körde åt Hemköp och Dagab mellan 1998 och 2001 så byggdes 16 st Lgns 881 om till Lgns 882. Syftet var att kunna lasta extra långa containers och växelflak än man kunde lasta på andra vagntyper. Alla 16 vagnarna målades knallröda för att matcha Hemköps containers/växelflak. Efter att Dalkullan slutat köras så övergick vagnarna till den vanliga vagnpoolen för containervagnar. De dyker upp lite här och var i intermodala tåg och används på samma sätt som Lgns 881 och Lgns 752.
Bilder
Att hitta bilder på Lgns 882 som visar hur ramverket skiljer sig från Lgns 881 är inte helt lätt. Den första bilden hittade jag i mitt eget fotoarkiv av en slump eftersom jag inte visste att jag hade fått med en sån vagn när jag fotograferade ett brobygge. När jag väl hittat den kunde jag identifiera en olastad vagn på Google Maps Satellite och en olastad i en drönarfilm från den nya containerhamnen i Stockholm. Bilder på lastade vagnar tagna från sidan finns däremot en del. Efter det har jag hittat ytterligare två bilder från Helsingborgs Hamn varav den ena är extremt bra och visar en stor del av ramverket mycket tydligt.
Green Cargo Lgns 882 med nummer 42 74 443 5 487-7 i Älvsjö 2018, fotograf Rasmus LarssonGreen Cargo Lgns 882 nummer 42 74 443 5 487-7 i Älvsjö 2018, fotograf Rasmus LarssonFotograf Rasmus Larsson motiv GC Lgns 882 i Maj 2013Helsingborgs hamns bild Helsingborgshamn_DJI_0096(CC BY 2.5) utsnitt som visar en GC/SJ Lgns 882.Helsingborgs hamns bild Helsingborgshamn_DJI_0058(CC BY 2.5) utsnitt som visar en GC/SJ Lgns 882.Helsingborgs hamns bild “HBG Hamn13maj19 BH87649 BertilHagberg0705171948 _CC_BY_2.5.jpg” (CC BY 2.5) utsnitt som visar en GC/SJ Lgns 882. Fotograf: Bertil HagbergGoogle Maps Satellite utsnitt, publicerat med citaträtt för forskningssyfte, som visar en GC Lgns 882
Övriga bilder
Järnvägsfotografen Ulf L Eriksson har publicerat 1 bild på Lgns 882 på Svenskt MJ forum.
Järnvägsfotografen Anders K har postat en bild på Lgns 882 på Jänvägshistoriskt Forum. (femte bilden uppifrån)
Modellerar man Svensk MJ epok Va och containertrafik för åren 1991-1995 så är vagntypen kanske inte nödvändig men att ha de två som famns då med nummer 42 74 443 5 300 och 42 74 443 5 301 permanent parkopplade som ett i intressant inslag är rekommenderat.
Modellerar man Norsk eller Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig om man modellerar Arctic Rail Express, sträckan Oslo-Narvik genom Sverige eller Oslo-Göteborg under åren 1996 till 2001. Man bör ha vagnar motsvarande minst ett halvt tågsätt.
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig om man ska modellera tåget Dalkullan som SJ Gods körde åt Hemköp och Dagab åren 1998 till 2001. Det fanns två tågsätt och varje tågsätt bestod av ett Rc-lok, 8 st Lgns 882 och en Uaikks djuplastvagn (varianten med golv av trä) med en gaffeltruck på flaket. Alla Lgns882:orna och Uaikks-vagnarna ska vara rödmålade och se ”nya” ut i dessa tåg.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Norsk eller Svensk MJ epok Vb så är vagntypen nödvändig om man modellerar Arctic Rail Express, sträckan Oslo-Narvik genom Sverige eller Oslo-Göteborg. Man bör ha vagnar motsvarande minst ett halvt tågsätt.
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen nödvändig och man bör ha åtminstone någon vagn.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha åtminstone någon vagn.
Alla som tillhör Green Cargo är fortfarande i drift men Green Cargos sätt att sätta samman intermodala tåg under denna period gör att det är ovanligt att se två av dessa vagnar samtidigt.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma containers.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 51′. Lastas i centrerat läge.
Enda svenska 2-axliga vagnen som lastar 2 st 7,82 meters växelflak.
Lång vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även för 2 växelflak upp till 7,15 meter eller ett växelflak upp till 44-fot. Ombyggd från vagn av typen Gbs 611. 198 st har existerat, 56 st är ombyggda till Lgns 882.
20230829 Artikeln reviderad med kompletterande uppgifter om antalet vagnar.
Kännetecken
Axelavstånd 10,000 m
Längd över buffertar 16,020 m
Lastytans längd 14,780 m
Öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydliga lager. Tydliga rester av skenor för skjutdörrar från tidigare existens som Gbs 611 finns på sidobalkarna. Resterna kan finnas i flera olika lägen och skiljer sig mellan olika vagnindivider.
Diagonalstagen som överför krafter från buffertarna till centralbalken är tillverkade av runda stålrör.
Delar av ramverket täcks av en asymetrisk placerad plåt. Lgs 841 har en liknande plåt men plåtarnas storlek och placering skiljer sig åt mellan Lgs 841 och Lgns 881/882. Med lite träning kan man lätt se skillnad på dessa typer även på satellitbilder med dålig upplösning.
Fällbara moderna containerfästen av pin-typ.
Lastar en 40-fots, en eller två 20-fots container eller ett eller två 7.15 meters växelflak.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är 42 74 443 5 050 till 42 74 443 5 247
Nummer 42 74 443 5 248 och 42 74 443 5 249 var reserverade för vagntypen men användes aldrig.
Historik och användning
1988 togs ritningar fram för konvertering av SJ Gbs 611 till containervagnar. Överbyggnaden togs bort och ramen förlängdes genom att bitar togs från flera olika Gbs 611 och svetsades samman. Moderna fällbara containerfästen monterades. Konverteringen gjordes av TGOJs vagnverkstad i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Totalt 200 st vagnar av denna typ planerades byggas men bara 198 st byggdes. De sista två vagnarna byggdes i stället direkt om som testvagnar för typen Lgns 882. 56 st av vagnarna konverterades mellan 1996 och 1998 till Lgns 882.
Vagnen byggdes avsiktligt extra lång för att kunna lasta 2 st 7,15 meters växelflak som var en mycket vanlig lasttyp under 80 och 90-talen.
Bilder
Vagntypen kan anses relativt väldokumenterad fotografiskt och vi har hittat enstaka bilder på olika ställen som Järnvägsmuseums samlingar, SJs godsvagnshandbok och bilder av olika järnvägsfotografer.
Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01881(CC BY-SA) visar 2 st SJ Lgns 88, den ena med nummer 42 74 443 5 078-4. Utsnitt från SJ Godsvagnshandbok 1991 (offentlig handling) visar SJ Lgns 881På Google Maps Satellit hittar vi flera GC Lgns 881 men denna är den enda som ramverket syns tydligt på. Bilden publicerad med citaträtt för forskningssyfte.Helsingborgs Hamn (CC erkännande) utsnitt som tydligt visar ramverket på GC Lgns 881
Länkar till övriga bilder
Hos Järnvägsmuseum finns en bild med oklara licensvillkor JvmKDAM03544 som visar konvertering av Gbs 611 till containervagn i TGOJs verkstad 1990.png
Järnvägsfotografen Ulf L Eriksson har publicerat 3 bilder på Lgns 881 på Svenskt MJ forum.
Järnvägsfotografen Anders K har postat två bilder på Lgns 881 på Jänvägshistoriskt Forum. (tredje och fjärde bilderna uppifrån)
Järnvägsfotografen Felix har postat en bild på en Lgns 881 på forumet postvagnen (andra bilden uppifrån)
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha minst ett halvt tågsätt. Vissa tåg kan ha varit sammansatta helt av denna vagntyp.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen nödvändig och man bör ha minst ett halvt tågsätt.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha åtminstone några stycken.
Nästan alla som tillverkats är fortfarande i drift men Green Cargos sätt att sätta samman intermodala tåg under denna period gör att nästan alla tåg har en eller två av dessa vagnar, men man ser sällan större grupper av dem tillsammans.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma containers.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
Växelflak
Vanligt: 2 st 7,15 meters växelflak.
Kan förekomma upp till maxlängd 44′. Lastas i centrerat läge.
Vagn för två 20-fots containers. Ombyggd från vagn av typen SJ Lqs avsedd för experimentell piggy-back trafik. Exakt 10 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd: 8,000 m
Längd över buffertar: 13,800 m.
Lastytans längd: 12,560 m
Öppen ram i mycket udda helsvetsad konstruktion.
Fasta containerfästen för två 20-fots containers svetsade på upphöjningar direkt på den tidigare hjulbanan för trailers.
Tydligt märkt ”För Volvo-Container Of-Pöb-Of”.
UIC-nummer
Med littera Llps(Lqs)
Kända UIC-nummer är 06 74 412 6 000 till 06 74 412 6 009 (från Kjell Friberg Järnvägshistoriskt Forum)
Not: Att UIC-numret börjar med 06 är intressant. Enligt SJ godsvagnskatalog 1971 betyder detta Temporärt uthyrd banegen vagn, utan RIV märke, som används som privatvagn.
Med littera Klps(Lqs)
Kända UIC-nummer är 06 74 339 0 060 till 06 74 339 0 069 (från SJ godsvagnskatalog 1971)
Med littera Lgs 681
Vagnarna har först nummer i 441-serien och UIC-numren är ?? 74 441 5 007 till ?? 74 441 5 016 (Uppgift från Christer Andersson)
Det är oklart om UIC-numren börjar med 06 som vagnarna tidigare haft eller om de börjar med 42 som vagnarna får senare.
Om de är uthyrda till Volvo borde de haft nummer som börjat på 06 och då haft nummer 06 74 441 5 007 till 06 74 441 5 016
Alternativt om de bara är reserverade för Volvo så borde de ha nummer 42 74 441 5 007 till 42 74 441 5 016
Med littera Lgs 681 från 1980
Kända UIC-nummer är 42 74 442 5 000 till 42 74 442 5 009 (från SJ godsvagnskatalog 80-tal och 1991)
Historik och användning
Vagnarna byggdes om från de misslyckade piggy-back vagnarna av typ SJ Lqs till containervagnar 1967. De döptes då först om till Llps men ändrades ganska snart till Klps (Lqs) och senare till Lgs 681.
Vagnarna reserverades helt för de containertåg som kördes sedan 1965 för Volvo’s räkning mellan deras fabrik i Olofström, Blekinge och deras fabriker i Göteborg. De är mycket typiska för denna trafik under hela perioden 1970 till långt in på 1990-talet.
Pga av den udda ram-konstruktionen så hamnade lastytan ovanligt högt och därför överskred vagnarna lastprofil B när de var lastade med containers.
Att vagnarnas UIC-nummer börjar på 06 (se ovan) betyder sannolikt att de var långtidsuthyrda till Volvo för deras containertrafik.
Eftersom vagnarna EJ är RIV-märkta så förekommer de INTE i Volvo-tågen som går till Volvos fabrik i Gent, Belgien.
Vagnarna har under hela sin existens som containervagnar varit märkta med att de endast får användas i VOLVO-tågen mellan Olofström och Göteborg. I teorin borde det därför varit osannolikt att de synts till i annan containertrafik inom Sverige. Dock finns skildringar av att vagnarna lite då och då kommit på villovägar och använts för containertransporter på andra platser i Sverige.
Vagnarna skrotas år 2001 efter att ha varit avställda sen 1998.
Bilder
Bilder på vagnarna i ursprungligt trailerutförande finns hos Järnvägsmuseum i tre olika serier tagna av olika fotografer vid minst 2 olika tillfällen i Älvsjö. Och en serie publicerad av järnvägsfotografen Bengt på Järnvägshistoriskt Forum. Se SJ Lqs.
Bilder på vagnarna i containerutförande har varit svårt att hitta men vi har hittat en av järnvägsfotografen Åke Karlsson (gotbild).
Bilder på containerversionen
Vi har inte hittat några bilder på containerversionen med publiceringsrätt.
Vagntypen i containervagnsutförande förekommer inte före epok IV.
Epok IVa 1967-1979
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen användbar ENDAST om man modellerar VOLVO-tågen mellan Olofström och Göteborg. För dessa tåg bör man ha alla de 10 exemplaren.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen användbar ENDAST om man modellerar VOLVO-tågen mellan Olofström och Göteborg. För dessa tåg bör man ha alla de 10 exemplaren.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen användbar ENDAST om man modellerar VOLVO-tågen mellan Olofström och Göteborg. För dessa tåg bör man ha alla de 10 exemplaren.
Epok Vb-VI 2001-2020
Modellerar man Svensk MJ epok Vb eller VI så kan avställda exemplar av vagntypen som lyckats undgå skrotning förekomma uppställda på ett stickspår avsett för defekta vagnar vid någon station där VOLVO-tågen växlas. Då gärna tillsammans med andra utrangerade containervagnstyper typiska för VOLVO-tågen.
not: Som avställda vagnar är det troligt att vagnarna är i olika stadier av förfall.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Förekommer EJ
20′ ISO-container
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma containers i ändläge.
Vagn för 1 st 40-fots eller 2 st 20-fots containers. Vagntypen används huvudsakligen för trafik i Frankrike. Vagntypen har skapats genom ombyggnad Kbis/Kiis-vagnar som i sin tur var ombyggda från Kbps eller Os-vagnar med 9 meters axelavstånd, dvs någon av typerna Kbps 741, Kbps 752 eller Os 711/731/751. Minst 25 st exemplar har byggts av vagntypen.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter
Golv av plåt med nedhängande kjolar på sidorna med en tydlig utstickande skena som döljer en ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Det finns ytterst lite som antyder att detta är vagnar som ursprungligen varit Os eller Kbps-vagnar. Man kan ana det på spänn-staget under vagnen. Däremot finns tydliga spår från vagnarna tillvaro som Kbis/Kiis genom att hela sidan har en glidskena för det kapell som funnits och i plåtgolvet finns karaktäristiska hål för lastsäkringsstolpar.
Fasta containerfästen av pin-typ för 1 st 40-fots container och vad som ser ut att vara öppningar för fällbara containerfästen i mitten av vagnen som möjliggör lastning av 2 st 20-fots containers. Att vagnen kan lasta 20-fots containers är inte bekräftat.
UIC-nummer
Vagnarna har UICnummer från 23 74 443 5 701 till 23 74 443 5 725
Historik och användning
I slutet på 1990-talet köper Nordwaggon ca 600 övertaliga Os och Kbps-vagnar och låter bygga om dem till täckta kapell-vagnar. De här vagnarna sprids med tiden till olika ägare och 25 st (eller fler) av typen Kbis/Kiis 971 byggs om 2008 till containervagnar. De får typbeteckningen Lgns 080 och sätts i trafik av vagnuthyraren Ermewa.
I nedanstående tabell kan man se vilka vagntyper och vilka nummer några av vagnarna haft i sina tidigare existenser. Notera att Os 751 och Kbps 741 i princip är identiska och samma vagntyp. Os 731 skiljer sig en aning men inte på något sätt som kan identifieras efter att den byggts om till en Kbis/Kiis 971.
Lgns 080
ramnr UIC
litt – typ
Kbis/Kils
2374 4435701 4
3703514
Os 731 >
3382380
2374 4435702 2
3707923
Os 751 >
3382401
2374 4435703 0
3708366
Os 751 >
3382402
2374 4435704 8
3353006
Kbps 741 >
3382272
2374 4435705 5
3707920
Os 751 >
3382253
2374 4435706 3
3353899
Kbps 741 >
3382372
2374 4435707 1
3707165
Os 751 >
3382239
2374 4435708 9
3708292
Os 751 >
3382257
2374 4435709 7
3353471
Kbps 741 >
3382258
2374 4435710 5
3353562
Kbps 741 >
3382293
…
2374 4435725 3
3353835
Kbps 741 >
3382344
Registerutdrag från 2010 tillhandahållet av Ulf Eriksson.
Vagnen med nummer 23 74 443 5 701 4 registreras som skrotad 2019. Övriga vagnar verkar vara i trafik 2022.
Bilder
Länkar till övriga bilder
I forumet postvagnen finns bilder på vagnen. Fotot på Lgns 23 74 443 5 709-7 är från Lyon (senast februari 2010) enligt fotografen. I den ena av nedanstående forumtrådar finns även bilder på vagnarna i Heslingborg hösten 2007. Vagnen som visas är ombyggd men märkt RIV 23 74 338 2 362-0 [P] Kbis-Y S-ERM vilket tyder på att den är under ombyggnad.
Vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. Vagntypen ör en mer eller mindre strippad SJ Kbps 761.Okänt antal har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 8,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar och gavellämmar av Europeisk standard UIC-typ, inga sidolämmar men fästen finns för sidolämmar av Europeisk standard UIC-typ. Alla stolpar utom på gavlarna och 4 st på varje sida har avlägsnats. Resterande stolpar har kapats kraftigt.
Ingen lastsäkring sker vid användning för containertransport.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är
21 74 335 4 336-0, 21 74 335 4 387-3
Historik och användning
Runt millenieskiftet bedrives containerpendlar med tåg utgående från Göteborg och under Bilspeditions varumärke. Typisk för dessa tåg är att de använder en salig blandning av begagnade Kbps och Os-vagnar som fulkonverterats till containervagnar. Dvs de har inga containerfästen alls utan containrarna lastas som glidlast och hålls hjälpligt på plats av ett fåtal avkapade sidostolpar.
Mycket vanligt förekommande i dessa tåg är vagnar av typen SJ Kbps 761 som fulkonverterats på detta sätt. Exakt när vagnar av denna typ började användas i tågen och när de slutade användas eller fortfarande används fast under annat varumärke vet vi just nu inte.
Bilder
I förgrunden syns flaket på en Kbps 741 och i bakgrunden ser man gaveln på en Kbps 761 lastad med en container från Evergreen. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Räknat från vänster så är vagnarna 6 och 8 av typen Kbps 761. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.2 st Kbps 761 lastad med 4 st blandade 20-fots container. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 761 med nummer 21 74 335 4 336-0 lastad med 20-fots container från Columbus Line. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 761 med nummer 21 74 335 4 387-3 lastad med 20-fots container från Columbus Line. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.
Länkar till övriga bilder
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok I-III 1948-1967
Vagntypen förekommer INTE.
Epok IVa 1967-1979
Vagntypen förekommer INTE..
Epok IVb 1979-1988
Okänt.
Epok Va 1988-2001
.Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen möjlig hos någon mindre privat operatör och man bör ha ett flertal vagnar av typen om man kör en operatör som använder vagntypen.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen möjlig hos någon mindre privat operatör och man bör ha ett flertal vagnar av typen om man kör en operatör som använder vagntypen..
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen möjlig hos någon mindre privat operatör och man bör ha ett flertal vagnar av typen om man kör en operatör som använder vagntypen.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tom container i centrerat läge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ.
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ.
Växelflak
Förekommer upp till 40’, 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. Vagntypen ör en mer eller mindre strippad SJ Kbps 741. Okänt antal har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar och gavellämmar i durkplåt av standard O-typ. Inga sidolämmar i durkplåt men fästen för såna finns kvar tydligt synliga. Alla stolpar utom på gavlarna och 4 st på varje sida har avlägsnats men hållarna finns kvar tydligt synliga. Resterande stolpar har kapats lraftigt. På vissa vagnar har även gavellämmarna avlägsnats.
Ingen lastsäkring sker vid användning för containertransport.
Runt millenieskiftet bedrives containerpendlar med tåg utgående från Göteborg och under Bilspeditions varumärke. Typisk för dessa tåg är att de använder en salig blandning av begagnade Kbps och Os-vagnar som fulkonverterats till containervagnar. Dvs de har inga containerfästen alls utan containrarna lastas som glidlast och hålls hjälpligt på plats av ett fåtal avkapade sidostolpar.
Mycket vanligt förekommande i dessa tåg är vagnar av typen SJ Kbps 741 som fulkonverterats på detta sätt. Exakt när vagnar av denna typ började användas i tågen och när de slutade användas eller fortfarande används fast under annat varumärke vet vi just nu inte.
Bilder
Kbps 741 med 20-fots container från ACL. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 741 med 20-fots container från ACL Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 741 med nummer 21 74 335 3 456-7 och lastad med 20-fots container från ACL Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 741 med 20-fots container från ACL Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Bilspedition logo på Kbps 741. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 741 nummer 21 74 335 3912-9 och lastad med 40-fots container från Evergreen Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 741 nummer 21 74 335 3912-9 och lastad med 40-fots container från Evergreen Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 741 nummer 21 74 335 3912-9 och lastad med 40-fots container från Evergreen Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 741 nummer 21 74 335 3 779-2 och lastad med 20-fots container från Hamburg Süd. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 741 nummer 21 74 335 3 779-2 och lastad med 20-fots container från Hamburg Süd. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 741 lastad med 40-fots container från MAERSK Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.5 st Kbps 741 lastad med 3 MAERSK och två röda 40-fots container. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.4 st Kbps 741 lastad med 3 SeaLand och e omärkt grå 40-fots container. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Kbps 741 lastad med 40-fots container från SeaLand. Fotografi taget i Göteborg 2000 av Bo Japlin.I förgrunden syns flaket på en Kbps 741 och i bakgrunden ser man gaveln på en Kbps 761 lastad med en container från Evergreen. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Räknat från vänster så är vagnarna 1, 2, 3, 4, 5 och 9 av typen Bilspedition Kbps 741 c-variant. Vagn 7 är en helt omodifierad standard SJ Kbps 741. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.
Länkar till övriga bilder
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok I-III 1948-1967
Vagntypen förekommer INTE.
Epok IVa 1967-1979
Vagntypen förekommer INTE..
Epok IVb 1979-1988
Okänt.
Epok Va 1988-2001
.Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen möjlig hos någon mindre privat operatör och man bör ha ett flertal vagnar av typen om man kör en operatör som använder vagntypen.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen möjlig hos någon mindre privat operatör och man bör ha ett flertal vagnar av typen om man kör en operatör som använder vagntypen..
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen möjlig hos någon mindre privat operatör och man bör ha ett flertal vagnar av typen om man kör en operatör som använder vagntypen.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tom container i centrerat läge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ.
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ.
Växelflak
Förekommer upp till 40’, 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. 100 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar av pressad plåt. Hög fast timmergavel i plåt. Inga sido-lämmar men fästen för sådana syns tydligt.
Vid användning för containertransport spikas träreglar i golvet för att hindra containern att glida i sidled. Periodvis förekommer även osäkrade containers.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är 21 74 335 4 100 till 21 74 335 4 199
Historik och användning
Under 1970-talet slutar skogsindustrin att flotta timmer i älvarna och övergår istället till att i stor utsträckning transportera timmer på järnväg. Till detta används framför allt O-vagnar av olika typer. Eftersom O-vagnarna har sidolämmar blir de besvärliga att lasta och lossa. Kör man de med fällda sidolämmar får man istället problem med att sidolämmarna skadas och måste repareras. SJ beställer därför 1200 st helt nya Os-vagnar men utan sidolämmar. De första 1100 st av dessa döps till Kbps 741 och de sista 100st levererade får höga timmergavlar och döps till Kbps 752. Därefter bygger SJ om 1598 st Os-vagnar till Kbps 741 genom att ta bort sidoplåtarna.
Vagnar av typen SJ Kbps741/752 är INTE främst till för transport av containers. Däremot fungerar de som reservkapacitet för containertransporter. Kbps-vagnarnas främsta användning ör för interna frakter av timmer inom skogsindustrin och leveranser av produkter från skogsindustrin som t ex sågade trävaror.
Med tiden blir Kbps-vagnarna överflödiga. Dels därför att skogsindustrin vill frakta timmer på vagnar med timmerbankar av liknande typ som man använder på timmerlastbilar. Timmerbankar ger avsevärda produktivitetsvinster vid terminalhanteringen av timret så Kbps-vagnarna ersätts med andra vagntyper. Och dels därför att kraven på leveranskvalité för skogsindustrins produkter ökar. Det duger inte längre att frakta sågade trävaror öppet eller under en presenning. Istället efterfrågas allt mer torra transporter i olika typer av täckta vagnar.
Resultatet blir att många Kbps-vagnar konverteras till täckta varianter av K- och L-vagnar eller konverteras till containervagnar av Lgns och Laags-typer.
Bilder
Klps 752 med nummer 21 74 335 4 195-0 Fotograferad i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00887(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en Kbps 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00887(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en Kbps 752 t.v. och en Os 8m t.h.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02783(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en Kbps 752 t.v. och en Os 8m t.h.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03133(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en Kbps 752 t.v. och en Os 8m t.h.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01814(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en Kbps 752 t.v. och en Os 8m t.h.
Kort vagn för en 20-fots container. Alla vagnar av typen är privatägda av Alby Klorat och används uteslutande för transport av Alby Klorats egna tank-containers. Vagntypen har skapats genom ombyggnad av täckta vagnar typ His som i sin tur var ombyggda från Gs-vagnar. Vagntypen är utrustad med hydrauliska stötdämpare för lasten monterade ovanpå ramverket. 6 st har existerat, möjligen fler.
Artikeln är ett resultat av registergräv utfört av Ulf Eriksson och Jesper (nic: arjesko). Rasmus skrev texten.
Kännetecken
Axelavstånd 6,500 meter
Längd över buffertar 10,580 meter
Lastytans längd 9,340 meter
Kort och lastar bara en 20-fots container.
Kan ta extra tunga 20-fots containers upp till 30 tons vikt.
Öppen ram i nitad konstruktion med balkar i två tydliga lager. Sidobalken är täckt av en slät plåt avslutad i underkant med en skena för skjutdörrar som är en rest från His.
Vagntypen har karaktäristiska containerfästen av vinkeltyp sammanbyggda med hydrauliska stötdämpare för lasten och monterade ovanpå ramverket
Ombyggda från vagnar av typen His/Gs under 1970-talet. Vagnarnas ramverk är från slutet av 1950-talet.
Den här vagntypen och flera andra uppkommer genom att Alby Klorat köper in och låter bygga om alla möjliga sorters vagnar till containervagnar avsedda för att transportera tank-containers med farligt gods. Exakt varför man vill ha egna vagnar är inte helt klart men SJ har ständig brist på containervagnar och verkar vara måttligt intresserade av att erbjuda korta containervagnar avsedda för en enda tung 20-fots container. Vagnar och containers som dessutom går som vagnslast mellan kunder med egna spåranslutningar och används ungefär som tankvagnar.
Vagnarnas användning har varit att transportera de produkter för klorblekning som Alby Klorat producerar till kunderna som typiskt är pappersbruk. Det betyder att vagnarna väldigt sällan synts på intermodala terminaler, istället har de gått som vagnslast med Alby Klorats egna tankcontainers från Alby Klorat direkt till kunden. Och sen återgått med tomma tankcontainers. För kunder utan egen järnvägsanslutning har tankcontainerna lyfts över på lastbil vid en terminal eller vanlig lastplats i närheten av kundens fabriksanläggning. Även transfer till båt i containerhamnar har säkert förekommit eftersom containrarna ofta skulle till kunder i Tyskland och Finland.
Samtliga kvarvarande vagnar av typen skrotas i månadskoftet Maj/Juni 2002.
Bilder
Länkar till övriga bilder
På den här länken finns bilder på en svart nyombyggd vagn av typen med typiska sidoplåter och samma hydrauliska stötdämpare som de andra Alby Kloratvagnarna från slutet av 1970-talet. Texten under säger ” Ls vagnar till Alby klorat, 3st i den omgången enligt annan bild.”
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig i slutet av epoken och leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat kan vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ som går som vagnslast.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ som går som vagnslast.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ som går som vagnslast.
Avställda exemplar av vagntypen kan förekomma uppställda på ett stickspår tillsammans med andra utrangerade containervagnstyper.
not: Som avställda vagnar är det troligt att vagnen har en hel del rost och bara har spår av originalfärg och märkning.
Epok Vb-VI 2001-2020
Vagntypen förekommer EJ.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Förekommer EJ
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
22′ Växelflak
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tomt 22′ tank eller bulk-växelflak i centrerat läge om det är av typen där ramen har mått av en 20-fots container och tanken sticker ut ur ramens gavlar. Om ramen är längre än 20 fot i botten så går den inte lasta på vagntypen.
Kort vagn för en 20-fots container. Troligen en prototyp för test av en ny typ av hydraulisk stötdämpning men kan vara något annat. Vagntypen har skapats genom ombyggnad av en vagn typ Oms 570. 1 st har existerat.
Artikeln har tillkommit genom registerforskning av Ulf Eriksson. Rasmus skrev texten.
Kännetecken
Axelavstånd 7,500 m
Längd över buffertar 12,240 m
Lastytans längd 11,000 m
Ramverk i helsvetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager. Okänt om vagnen haft golv eller om ramverket varit öppet.
Diagonalstagen som överför krafter från buffertarna till centralbalken är tillverkade av runda stålrör.
Okänt om hållare för stolpar och fästen för gavel och sido-lämmar finns kvar eller tagits bort.
Kort och lastar troligen bara en 20-fots container men exakt vad den lastar är okänt.
Typbeteckningen säger att vagnen har stötdämpning för lasten men vilket slags stötdämpning och hur den är utformad är okänt.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är 42 74 440 4 793
Historik och användning
Vagnen Oms 371 2 094-2 (f.d. Oe 84191) byggs om 1980 och med SJ som registrerad ägare. Efter ombyggnaden får den typ Lgjs-w 800 och nummer 440 4 793. Vagnen registreras som slopad den 29:e Juni 2000 och som skrotad den 31 Juli 2000. Hallqvist i Kil utför skrotningen.
I dagsläget har vi ingen information om vad vagnen använts till under de 20 åren mellan ombyggnaden och skrotningen. Vi vet inte heller något om hur den ser ut annat än att den behåller sina grundläggande mått. Vagnen skulle kunna vara så modifierad att den inte lätt kan kännas igen som en ombyggd Oms 570.
En hypotes är att det är en testvagn för den typen av konstruktion som sedan kommer på ombyggda ramverk i form av vagntyperna Ljlps 821, Ljlps 822, Ljlps 823 för småbehållare och i en variant på helt ny ram med vagntypen Lgjns-w 831 för containers. Dvs en konstruktion där alla containerfästen sitter på ett tunt plåtflak och där plåtflaket är ihopkopplat med en centralt placerad gashydraulisk stötdämpare inne i ramverket.
En annan hypotes är att det är en specialvagn skapad för en viss kunds fraktbehov och att den sen används i någon form av kontinuerlig skytteltrafik mellan 2 platser.
Kort vagn för en 20-fots container. Alla vagnar av typen är privatägda av Alby Klorat och används uteslutande för transport av Alby Klorats egna tank-containers. Vagntypen har skapats genom ombyggnad av täckta vagnar typ Ibblps/Grf. Vagntypen är utrustad med hydrauloska stötdämpare för lasten monterade ovanpå ramverket. 4 st har existerat.
Artikeln är ett resultat av tips och bild från BD och registergräv av Ulf Eriksson. Rasmus skrev texten.
Artikeln kompletterad med ytterligare uppgifter från Christer Andersson.
Kännetecken
Axelavstånd 8,100 meter
Längd över buffertar 12,300 meter
Lastytans längd 11,000 meter
Kort och lastar bara en 20-fots container.
Klarar tyngre 20-fots containers.
Öppen ram i nitad konstruktion med balkar i två tydliga lager.
Vagntypen har karaktäristiska containerfästen av vinkeltyp sammanbyggda med hydrauliska stötdämpare för lasten och monterade ovanpå ramverket
UIC-nummer
Som Uhs
Kända UIC-nummer är
Från xx 74 072 0 309 till xx 74 072 0 0312
Som Lgjs 530
Kända UIC-nummer är
44 74 440 4 794-1
xx 74 440 4 795-x, skrotad 1995/96
23 74 440 4 796-1 RIV-märkt, skrotad 19970210
44 74 440 4 797-4
Historik och användning
Ombyggda från vagnar av typen Ibblps/Grf under 70-talet. Vagnarnas ramverk är från 50-talet eller början av 60-talet och av en typ som konstruerades på 1930-talet.
Den här vagntypen och flera andra uppkommer genom att Alby Klorat köper in och låter bygga om alla möjliga sorters vagnar till containervagnar avsedda för att transportera tank-containers med farligt gods. Exakt varför man vill ha egna vagnar är inte helt klart men SJ har ständig brist på containervagnar och verkar vara måttligt intresserade av att erbjuda korta containervagnar avsedda för en enda tung 20-fots container. Vagnar och containers som dessutom går som vagnslast mellan kunder med egna spåranslutningar och används ungefär som tankvagnar.
Vagnarnas användning har varit att transportera de produkter för klorblekning som Alby Klorat producerar till kunderna som typiskt är pappersbruk. Det betyder att vagnarna väldigt sällan synts på intermodala terminaler, istället har de gått som vagnslast med Alby Klorats egna tankcontainers från Alby Klorat direkt till kunden. Och sen återgått med tomma tankcontainers. För kunder utan egen järnvägsanslutning har tankcontainerna lyfts över på lastbil vid en terminal eller vanlig lastplats i närheten av kundens fabriksanläggning. Även transfer till båt i containerhamnar har säkert förekommit eftersom containrarna ofta skulle till kunder i Tyskland och Finland.
Samtliga kvarvarande vagnar av typen skrotas i Maj 2002.
Bilder
Alby Klorats containervagnav typ Lgjs 530 och nummernummer 23 74 440 4 796-1 lastad med tankcontainer från Alby Klorat. Fotograf: BD, copyfree.
Länkar till övriga bilder
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok III 1948-1967
Vagntypen förekommer EJ.
Epok IVa 1967-1979
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig åtminstone i slutet av epoken och man bör ha minst en vagn och gärna all de 3 kända exemplaren eftersom vagntypen då och då dyker upp på en terminal med en tankcontainer från Alby Klorat.
Modellerar man Dansk eller Tysk MJ epok IV så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha en RIV-märkt vagn av denna typ som går som vagnslast från Sverige.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ som går som vagnslast.
Modellerar man Dansk, Tysk eller Europeisk MJ epok IV så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha en RIV-märkt vagn av denna typ som går som vagnslast från Sverige.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ som går som vagnslast.
Modellerar man Dansk, Tysk eller Europeisk MJ epok Va så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha en RIV-märkt vagn av denna typ som går som vagnslast från Sverige.
Avställda exemplar av vagntypen kan förekomma uppställda på ett stickspår tillsammans med andra utrangerade containervagnstyper.
not: Som avställda vagnar är det troligt att vagnen har en hel del rost och bara har spår av originalfärg och märkning.
Epok Vb-VI 2001-2020
Vagntypen förekommer EJ.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Förekommer EJ
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 1 st extra tung tank container.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
22′ Växelflak
Vanligt: 1 st extra tung, maxlast, halvlast eller tomt 22′ tank eller bulk-växelflak i centrerat läge om det är av typen där ramen har mått av en 20-fots container och tanken sticker ut ur ramens gavlar. Om ramen är längre än 20 fot i botten så går den inte lasta på vagntypen.
Vagn för en 40-fots container eller en 20-fots container. Vagnen är en ombyggd TGOJ Os 730 som fått delar av golvet borttaget och utrustats med containerfästen men behållit typ och UIC-nummer. Oklart hur många vagnar som byggts om men minst 7 st.
Historien bakom den här artikeln är speciell. Bo Japlin skickade,mig några bilder han tagit dagen innan. Jag såg genast att det var f.d. TGOJ Os 730 som konverterats till containervagnar och frågade Bo om han kunde försöka fotografera ramverken på vagnarna eftersom vi helt saknade kunskap om dessa ramverk. En vecka senare fick jag en hög med bilder som inte bara visade ramverken tydligt, utan också visade en unik typ av containervagn. fortfarande typklassade som Os 730. med originalnummer. /Rasmus
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter (utan lämmar)
Trägolv på delvis öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i två tydliga lager.
Två varianter på golv finns. Båda varianterna är helt öppna i mitten mellan containerhållarna för 20-fots containers. Den ena varianten har heltäckande golv på resten av lastytan. Den andra varianten har tre golvplankor på var sida om mittöppningen och resten av ramverket öppet.
Fällbara hörnstolpar är kvar liksom alla stolphållare och gångjärnsfästen för plåtlämmar. Alla plåtlåmmar borttagna liksom alla lösa stolpar. Fastspänningskedjorna för timmer finns kvar.
Vagntypen har en unik lastlösning med 8 fasta containerhållare av stamdardtyp som lastar en 20-fots comtainer i centrerat läge nedsänkt under golvnivå eller en 40-fots container i golvnivå.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är
23 74 370 6 134-7 — Golv i ändarna.
23 74 370 6 203-5
23 74 370 6 216-7
23 74 370 6 220-9 — Ej golv
23 74 370 6 226-6 — Ej golv
23 74 370 6 237-3 — Ej golv
23 74 370 6 241-5
Möjliga nummer är 23 74 370 6 110 till 23 74 370 6 255 men vi vet inte vilka av dessa som byggts om till den här vagntypen.
Historik och användning
Liksom SJs många O och K typer av vagnar så har TGOJs motsvarande vagnar i stor utsträckning converterats till containervagnar. Det gäller även TGOJ Os 730. Vi vet inte så mycket om just den här konverteringen, varken vem som gjort den, på vems uppdrag eller när den gjordes. Det vi kan konstatera är att den är väldigt smart, billig och anpassad till typisk post millenium containerlogistik. Och att de används i daglig drift i Maj 2022 dragna av lok från Tågab och Maria Gods.
De här vagnarna har en mycket ovanlig eller helt unikt lastlösning som vi aldrig sett på en annan vagntyp, varken i Sverige eller utomlands. Lastlösningen är supersmart eftersom det blir billigare med bara 8 st fasta containerhållare och utnyttjar det faktum att numera så används 20-fots containers nästan uteslutande för tungt och kompakt gods. Samtidigt gör nedsänkningen av lastytan för 20-fots containers att man kan lasta en 40-fotare på vagnen utan att behöva fälla ner några containerhållare. De större 40-fots containers som används idag har samma tillåtna maxvikt som en 20-fots container men är sällan lastade till maxvikt även fulla, så de fungerar bra på en 2-axlig vagn.
Att trägolven är delvis kvar, aningen på hela ändarna eller bara några plankor, är unikt i Sverige, men förekommer ibland utomlands.
Vi vet ännu inte så mycket om dessa vagnar annat än att de är registrerade hos RailcarT (RCT) och används il tåg som går till och från Åmål och dras av Tågab.
Bilder
Bildserie av Bo Japlin, Åmål 16:e Maj 2022
Tre stycken f.d. RailcareT Os 730 converterade till containervagnar. Fotograf: Bo Japlin, Åmål Maj 2022.RailcareT Os 730 nummer 23 74 370 6 203-5converterad till containervagn. Fotograf: Bo Japlin, Åmål Maj 2022.RailcareT Os 730 nummer 23 74 370 6 216-7 converterad till containervagn. Fotograf: Bo Japlin, Åmål Maj 2022.RailcareT Os 730 nummer 23 74 370 6 241-5 converterad till containervagn. Fotograf: Bo Japlin, Åmål Maj 2022.
RailcareT Os 730 nummer 23 74 370 6 226-6
Bildserie av Bo Japlin från Åmål 24:e Maj 2022
RailcareT Os 730 nummer 23 74 370 6 134-7
Bildserie av Bo Japlin från Åmål 24:e Maj 2022
RailcareT Os 730 nummer 23 74 370 6 237-3
Bildserie av Bo Japlin från Åmål 24:e Maj 2022
RailcareT Os 730 nummer 23 74 370 6 220-9
Bildserie av Bo Japlin från Åmål 24:e Maj 2022
RailcareT Os 730 med nummer 23 74 370 6 220-9 konverterad till containervagn. Ägd avRailcare T. Fotograf Bo Japlin, bilden tagen i Åmål Maj 2022.
Länkar till övriga bilder
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok I-III 1948-1967
Vagntypen förekommer INTE.
Epok IVa 1967-1979
Vagntypen förekommer INTE..
Epok IVb 1979-1988
Okänt.
Epok Va 1988-2001
Okänt.
Epok Vb 2001-2010
Okänt.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen möjlig hos någon mindre privat operatör och man bör ha ett flertal vagnar av typen om man kör en operatör som använder vagntypen.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vagnfamilj som bygger på en helsvetsad ramverkskonstruktion avsedd för öpnna flakvagnar med grundmått enligt UIC-standard vagntyp för 2-axliga flakvagnar. Vagnar med dessa ramverk började levereras 1973. Familjen omfattar minst 1 containervagnstyp och 1 standardvagnstyp som använts för containertrafik.
Not: Grafik som visar ramverket håller på att tas fram och texten kommer utvecklas. Kapitlet kan betraktas som en platshållare för tillfället.
De ursprungliga vagnarna TGOJ Os 730
Vagnfamiljen utgår från en konstruktion av ramverk avsett att sammanfogas med svetsning. Vagnfamiljen uppkommer när TGOJ beställer
Ramverk typ TGOJ Os 730
Variant med utåtvända flänsar på yttre sidobalken.
Kort vagn för en 20-fots container. Ombyggd från vagn av typen Gs/Ge. 56 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 6,500 meter
Längd över buffertar 10,580 meter
Lastytans längd 9,340 meter
Kort och lastar bara en 20-fots container.
Kan ta extra tunga 20-fots containers upp till 30 tons vikt.
Öppen ram i nitad konstruktion med balkar i två tydliga lager. Sidobalken är genombruten.
Från början containerfästen med glidramper och brytpinnar av trä. Senare ersätts dessa sannolikt med fasta containerfästen svetsade i ramen eller med fästplåtar för lösa containerfästen svetsade i ramen. Bör ha skett i samband med omtypningen från Lgjs-t till Lgms.
Vagnarna bör ha haft UIC-nummer från xx 74 440 4 064-x till xx 74 440 4 119-x
Som Lgms 731
Kända UIC-nummer är 42 74 445 4 000 till 42 74 445 4 055 (från SJ godsvagnskatalog 80-tal).
Utdrag ur fordonsregister 2016 visar att en vagn har nummer som börjar på 21 (vagn 21 74 445 4 048-8) och alltså är RIV-märkt medans samtliga andra vagnar har nummer som börjar på 42. I registret kan vi också se att vagnar med nummer som slutar på 005, 026, 032, 042, 043, 046, 047, 049, 050, 051, 052, 054 och 055 inte finns med.
not:
Två av vagnarna ska enligt uppgift ha RIV-märkning och kan därför förekomma i utlandstrafik. Övriga vagnar saknar RIV-märkning så de förekommer INTE i Internationell trafik.
not2:
3 st Lgjs-t skulle omnumreras till Lgms 731 men det är inte registrerat att det skett. Det kan betyda att vagnarna fick nya nummer men det registrerades inte eller de togs ur trafik, blev ombyggda till annat eller fortsatte gå i trafik som Lgjs-t. Exempel finns från andra vagntyper att vagnar långtidsreserverade för viss kund fortsatt gå i trafik med felaktiga typbeteckningar och nummer.
20 74 440 4 077-9 skulle omnumretats till 42 74 445 4 026-9
20 74 440 4 083-7 skulle omnumretats till 42 74 445 4 032-7
21 74 440 4 109-9 RIV skulle omnumrerats till 21 74 445 4 047-0 RIV
Historik och användning
Ombyggda från vagnar av typen Gs/Ge under mitten av 70-talet.
Vagnarna var förmodligen från början avsedda att användas för tunga 20-fots tank och bulkcontainers ofta lastade med farligt gods. Antalet 56 st byggda tyder på att man avsett skapa två kompletta fulllängdståg med samma vagntyp. Troligen baserat på behoven hos en eller flera storkunder som t ex Alby Klorat som producerar blekmedel för pappersindustrins behov eller KemaNord som bland annat transporterar containers med salpetersyra till kunder. Vagntypen kan anses typisk för denna typ av trafik från mitten av 1970-talet och till mitten på 1980-talet.
Vagnarna förekommer även i containertrafik mellan Göteborgs hamn och Årsta-terminalen i södra Stockholm. De kan anses typiska för denna trafik under mitten och slutet av 1970-talet och in på 80-talet..
Samtliga vagnar av typen skrotas mellan december 1986 och januari 1988. med stor sannolikhet betyder det att inga av dessa vagnar användes i trafik efter hösten 1986.
En del av vagnarna byggs eventuellt om i slutet på 70-talet och början av 80-talet till vagnar av Typ Ls 792 avsedda för mindre specialcontainers.
Bilder
Vi har hittat en bild från Falun 1980 och bildserie med bilder som visar Lgms 731 på Årsta-terminalen hos järnvägsmuseum. Bildserien saknar säker datering men kan tidigast vara från 1977 pga förekomsten av en vagn typ Lgns 752. Vi har också hittat en bild i SJs Godsvagnshandbok från 1981. Samt en bildserie från oktober 1974 som visar vagnar under pågående ombyggnad publicerad av järnvägsfotografen Thomas Tell på järnvägshistoriskt forum.
SJ Lgjs-t i Falun 1980 lastad med tankcontainer. Järnvägsmuseums bild JvmKEAG00017 utsnitt (CC BY-SA) fotograf: Sundström, Erik Wilhelm
Bildserie
Lgms 731/Lgjs-t på Årsta-terminalen i Södra Stockholm slutet av 1970-talet eller början av 1980-talet.
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig och man bör ha minst en vagn för trafik efter 1973 och gärna några fler.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha minst en vagn och gärna några fler.
Epok Va 1988-2001
Vagntypen förekommer inte under denna epok.
Epok Vb 2001-2010
Vagntypen förekommer inte under denna epok.
Epok VI 2010-2020
Vagntypen förekommer inte under denna epok.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Förekommer EJ
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st extra tung container i centrerat läge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
22′ Växelflak
Förekommer kanske
Not: Tank och bulk-containers byggda enligt växelflakstandard sannolikt vanliga. Andra typer av växelflak sannolikt ovanliga på vagntypen, eller omöjliga pga containerfästenas konstruktion..
Kort vagn för en 20-fots container eller ett 22-fots växelflak. Ombyggd från vagn av typen Om/Ou. Minst 6 st har existerat (eventuellt 11 st eller fler)
Kännetecken
Axelavstånd 7,000 meter
Längd över buffertar 12,300 meter
Lastytans längd 11,000 meter
Kort och lastar bara en 20-fots container.
Klarar tyngre 20-fots containers.
Öppen ram i nitad konstruktion med balkar i två tydliga lager.
En fråga är hur mycket av stolphållare och fästen för gavel och sidolämmar som var kvar efter ombyggnaden. Eftersom det är få vagnar, närmast experimentella prototyper väldigt tidigt så kan man gissa att de rensades från allt sånt pga verkstadens yrkesstolthet och för att det var enkelt eftersom alla detaljer var monterade med nitar. Samtidigt vet vi från andra vagntyper att de första prototyperna på en ombyggnad kan vara mindre rensade än följande vagnar.
Vagnar som tillkommer senare har stolpfästen och fästen för gavel och sidolämmar kvar. En del vagnar körs även med gavelstolpar kvar.
Udda variant på justerbara containerfästen i trä. Dessa ersattes senare med stötdämpade containerfästen vid ombyggnaden 1977.
Efter ombyggnaden har vagntypen karaktäristiska containerfästen av vinkeltyp sammanbyggda med hydrauloska stötdämpare för lasten monterade ovanpå ramverket.
UIC-nummer
Som Lg [RIV] före 1977
Kända UIC-nummer är 21 74 441 1 000 till 21 74 441 1 005 (från SJ godsvagnskatalog 1971).
Som Lgj 771 från 1977
Efter 1977 som Lgj 42 74 440 4 315 till 42 74 440 4 320
Som Lgjm 771 från 1980
Efter 1980 som Lgjm 42 74 444 2 000 till 42 74 444 2 010
Historik och användning
Ombyggda från vagnar av typen Om/Ou under slutet av 60-talet eller början av 70-talet.
1977 ska dessa vagnar ha byggts om i Nynäshamn och fått ny typbeteckning Lgj. Men det finns dokumentation som skulle kunna tyda på att vissa vagnar (eller alla) inte blir ombyggda utan fortsätter användas som de är och att nya vagnar tillkommer.
1980 byter de beteckning igen till Lgjm. I samband med detta verkar man ha slagit samman ombyggda och möjliga ej ombyggda vagnar till en blandad nummerserie. I 2016 års fordonsförteckning ser det ut så här.
UIC-nummer – kända som Lgjm
typ
ram som Oms (fd Ou)
skrotrapp
42 74 444 2 001-7
771
83496
930108
42 74 444 2 004-1
000
82559
920228
42 74 444 2 005-8
000
83626
920228
42 74 444 2 006-6
771
87414
870302
42 74 444 2 007-4
771
87332
880928
42 74 444 2 008-2
771
87301
900907
42 74 444 2 009-0
771
87269
870514
42 74 444 2 010-8
771
87216
870306
Utdrag ur fordonsförteckning 2016 tillhandahållet av Ulf Eriksson.
I listan kan man dels se att vagnarna med nummer 000, 002 och 003 inte finns med vilket kan tolkas som att de skrotats eller byggts om till något annat vid en tidigare tidpunkt. Och vagnarna med nummer 004 och 005 har typ 000 istället för 771. Typ 000 betyder att ingen information om ramverkstyp lagts in i registret. Det här kan betyda att de inte är ombyggda men också att de är ombyggda men att detta aldrig registrerades korrekt i databasen. Utan bildbevis eller redogörelse från någon med förstahandskunskap om dessa vagnar så får vi gissa.
I efterhand har vi fått fram uppgiften att vagnarna Lgj 440 4 315 och Lgj 440 4 317 skrotades i Vislanda 1987 och 1988 innan de hade fått sina tilldelade Lgjm-nummer 444 2 000 och 444 2 002.
En annan intressant sak att notera i listan är att vagnarna avförs som skrotade under perioden 1987-93. I registret förekommer två typer av skrotdatum, beslut och genomförande. Detta är genomförandedatum och det betyder att vagnarna upphör att existera. Sannolikheten att de kan hittas uppställda någonstans efter detta datum är mycket liten. Däremot kan de ha tillbringat en mer eller mindre lång period innan uppställda någonstans på ett sidospår utan att egentligen användas i trafik. Värt att notera är att av de tre vagnar som skrotrapporteras sist är en angiven som ombyggd till Lgjm 771 medans två skulle kunna vara oombyggda Lgjm mer eller mindre identiska med den ursprungliga varianten Lg [RIV].
Vagnarna användes till en början huvudsakligen i Volvo-tågen men förekom också i containertrafik mellan Göteborgs hamn och Årsta-terminalen i södra Stockholm. De kan anses typiska för båda trafiktyperna fram till 1977.
Eftersom vagnarna är RIV-märkta så förekommer de troligen även i Volvo-tågen som går till Volvos fabrik i Gent, Belgien från både Olofström och Göteborg.
Under perioden då dessa vagnar mest går i Volvo-tågen kan de även dyka upp på containerterminaler i hela landet för tillfälliga transporter med avsändare i Blekinge eller Göteborg eller för returer till dessa orter.
Efter ombyggnaden 1977 verkar de varit avdelade för transporter av tankcontainers med farligt gods, t ex för Alby Klorats räkning eller som på bilden nedan, salpetersyra från KemaNord.
Bilder
Det är mycket svårt att hitta bilder på dessa vagnar i ursprungligt utförande som Lg [RIV] men vi vet att vi sett de på historiska bilder av Volvotågen. Däremot finns bilder som visar vagnarna av typen Lgjm/Lgj 771 så som de ser ut efter att ha utrustats med hydrauliska stötdämpare för containrarna.
SJ Lgj 771 med nummer 20 74 440 4 317-9 i Falun 1980 lastad med tankcontainer. Järnvägsmuseums bild JvmKEAG00017 utsnitt (CC BY-SA) fotograf: Sundström, Erik Wilhelm
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig och man bör ha minst en vagn och gärna alla de 6 kända exemplaren i ursprungligt utförande.
Modellerar man Dansk, Tysk eller Belgisk MJ epok IV så kan leveranser av tankcontainers med farligt gods från Sverige vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ i tåget.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha minst en vagn och gärna alla de 6 kända exemplaren i ombyggt skick. Mixar man ombyggda och oombyggda vagnar kan man ha fler.
Modellerar man Dansk, Tysk eller Belgisk MJ epok IV så kan leveranser av tankcontainers med farligt gods från Sverige vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ i tåget.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så kan man ha minst en vagn av typen för trafik fram till 1992.
En eller ett par avställda vagnar som väntar på skrotning kan förekomma på ett sticksspår i början av perioden.
not: Som avställda vagnar är det troligt att vagnen har en del rost och delvis avskrapad originalfärg och skadad märkning.
Epok Vb-VI 2001-2020
Vagntypen förekommer inte under perioden.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Förekommer EJ
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
22′ Växelflak
Förekommer kanske
Not: Tank och bulk-containers byggda enligt växelflakstandard sannolikt vanliga. Andra typer av växelflak sannolikt ovanliga på vagntypen, eller omöjliga pga containerfästenas konstruktion..
Kort vagn för en 20-fots container. Alla vagnar av typen är privatägda av Alby Klorat och används uteslutande för transport av Alby Klorats egna tank-containers. Vagntypen har skapats genom ombyggnad av vagnar typ Oms 570. 7 st har existerat.
Den här artikeln är resultatet av en gemensamt forskningsgräv gjort av Ulf Eriksson, Kjell Friberg och Jesper (nic: arjesko). Rasmus Larsson skrev texten, Kjell Fribergfotograferade titelbilden.
Kännetecken
Axelavstånd 7,500 m
Längd över buffertar 12,240 m
Lastytans längd 11,000 m
Golv av metallnät på ramverk i helsvetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Diagonalstagen som överför krafter från buffertarna till centralbalken är tillverkade av runda stålrör.
Hållare för stolpar och fästen för gavel och sido-lämmar finns kvar. Buffertarna utbytta mot betydligt större och modernare buffertar med omvänd hylsanordning
Kort och lastar bara en 20-fots container. Udda variant av stötdämpande containerfästen.
Fyra av vagnarna klarar tyngre 20-fots containers upp till 24 tons vikt. Tre av vagnarna har 2 tons lägre egenvikt och klarar 20-fots containers upp till 26 tons vikt
Ombyggda från vagnar av typen Oms 570 år 1964 efter att Alby Klorat (som ligger i Ånge kommun) köpt 7 st Oms 570 av SJ. Vagnarna får benämningen Q12 efter ombyggnad vilket skulle betyda att de är tankvagnar. Tankvolymen anges dock till noll i dokument vilket kan betyda att de redan från början har lösa containeriserade tankar. 1967 byter de typbeteckning till Uhs vilket också betyder att de är tankvagnar. Samtidigt finns dokument från 1967 som anger fyra av vagnarnas egenvikt till 15+ ton och lastförmågan till 24 ton för dessa vagnar och egenvikten till 13+ ton med 26 ton för de tre andra vagnarna. Det skulle kunna betyda att de tyngre vagnarna har fasta tankar medans de lättare vagnarna kan ha byggts om till containervagnar. En annan möjlighet är att de tyngre vagnarna har ställningar för att hålla en mindre typ av behållare som också ska ha använts. Bilder finns på diverse olika typer av vagnar för dessa behållare alla med typmärkning Ls och ägda av Alby Klorat . Dock ingen vi sett ombyggd från Oms 570. Ytterligare en möjlighet är att man använt en tyngre och kraftigare typ,av stötdämpare. på vissa vagnar.
Enligt ögonvittnesskildring av Olle Sundström på järnvägshistoriskt forum så ska Alby klorat ha ägt 3 st riktiga tankvagnar inköpta sent 50-tal innan de började köpa in vagnar av typerna Grf och Oe (Oms 570) och bygga om dem till containervagnar. Det finns en bild som cirkulerar och visar en sån tankvagn märkt KLORAT BOLAGET och den är helt klart inte en ombyggd Oms 570 utan ser ut att vara byggd direkt som tankvagn.
Containerisering av industrins logistik, baserat på iso-containers, startar i Sverige på allvar åren 1966-1968. En ombyggnad kring år 1967 av Alby Klorats egna vagnar från fasta tankar eller ostandardiserade behållare, till lösa tankar baserade på iso-containers är därför ett rimligt antagande. Som vi ser i bilden tagen i Ånge 1974, av Kjell Friberg, på vagn Uhs 072 0 109 (hela numret troligen 21 74 072 0 109-4) så är det en containervagn.. 1980 byter de återigen beteckning till Zs, vilket också betyder att de är tankvagnar trots att de är containervagnar. Någon gång efter 1980 byter de till slut beteckning till Lgms 581, vilket betyder att de är korta containervagnar.
Vagn nummer 44 74 445 4 054-9 försvinner ur registren någon gång före 1998. Vagn 44 74 445 4 058-0 skrotas 1998 och ersätts av en vagn som ges nummer 44 74 445 4 061-4. Ersättningsvagnen anges i en not att den har typ Lgms 570 trots att den ingår i listan över typ Lgms 581. Övriga vagnar används till 2002 och avregistreras för skrotning den 31 Maj 2002.
Vagnarnas användning har varit att transportera de produkter för klorblekning som Alby Klorat producerar till kunderna som typiskt är pappersbruk. Det betyder att vagnarna väldigt sällan synts på intermodala terminaler, istället har de gått som vagnslast med Alby Klorats egna tankcontainers från Alby Klorat direkt till kunden. Och sen återgått med tomma tankcontainers. För kunder utan egen järnvägsanslutning har tankcontainerna lyfts över på lastbil vid en terminal eller vanlig lastplats i närheten av kundens fabriksanläggning. Även transfer till båt i containerhamnar har säkert förekommit eftersom containrarna ofta skulle till kunder i Tyskland och Finland.
Bilder
Alby Klorats vagn Uhs 072 0 109 i Ånge 1974, senare omdöpt till Zs xx-74-735 1017-x för att slutligen bli omdöpt igen till typ Lgms 581, nummer 44 74 445 4 054-9. Notera den mycket speciella tank-containern av en mycket tidig iso-typ och att vagnarna på varje sida troligen är skyddsvagnar. Fotograf: Kjell Friberg.
Modellerar man Svensk MJ epok III så är vagntypen nödvändig efter 1964 som en av få renodlade containervagnarna även fast de bara används för Alby Klorats containers, och man bör ha minst en vagn och gärna all de 7 kända exemplaren.
Epok IVa 1967-1979
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig och man bör ha minst en vagn och gärna all de 7 kända exemplaren eftersom vagntypen då och då dyker upp på en terminal med en tankcontainer från Alby Klorat.
Modellerar man Dansk, Tysk eller Belgisk MJ epok IV så kan ett Volvotäg mellan Sverige och Belgien vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ i tåget.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ som går som vagnslast.
Modellerar man Dansk, Tysk eller Europeisk MJ epok IV så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ som går som vagnslast från Sverige.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha en eller flera vagnar av denna typ som går som vagnslast.
Epok Vb-VI 2001-2020
Modellerar man Svensk MJ epok Vb eller VI så kan avställda exemplar av vagntypen förekomma uppställda på ett stickspår tillsammans med andra utrangerade containervagnstyper.
not: Som avställda vagnar är det troligt att vagnen har mörk rost och bara har spår av originalfärg och märkning.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Förekommer EJ
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
22′ Växelflak
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tomt 22′ tank eller bulk-växelflak i centrerat läge om det är av typen där ramen har mått av en 20-fots container och tanken sticker ut ur ramens gavlar. Om ramen är längre än 20 fot i botten så går den inte lasta på vagntypen.
Kort vagn för en 20-fots container. Minst en vagn av typen är privatägda av Alby Klorat och används uteslutande för transport av Alby Klorats egna tank-containers. Vagntypen har skapats genom ombyggnad av vagnar typ Oms 570. Minst 1 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 7,500 m
Längd över buffertar 12,240 m
Lastytans längd 11,000 m
Öppet ramverki helsvetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Diagonalstagen som överför krafter från buffertarna till centralbalken är tillverkade av runda stålrör.
Hållare för stolpar och fästen för gavel och sido-lämmar finns kvar.
Kort och lastar bara en 20-fots container. Udda variant av stötdämpande containerfästen.
UIC-nummer
Som Lgms från 1998
Kända UIC-nummer är 44 74 445 4 061-4 (ägd av Alby Klorat)
Historik och användning
Vagn 44 74 445 4 058-0 av typ Lgms 581 skrotas 1998 och ersätts av en vagn som ges nummer 44 74 445 4 061-4. Ersättningsvagnen anges i en not att den har typ Lgms 570 trots att den ingår i listan över typ Lgms 581. Om detta är en då redan existerande vagntyp eller en som skapas pga behovet är oklart.
Vagnarnas användning har varit att transportera de produkter för klorblekning som Alby Klorat producerar till kunderna som typiskt är pappersbruk. Det betyder att vagnarna väldigt sällan synts på intermodala terminaler, istället har de gått som vagnslast med Alby Klorats egna tankcontainers från Alby Klorat direkt till kunden. Och sen återgått med tomma tankcontainers. För kunder utan egen järnvägsanslutning har tankcontainerna lyfts över på lastbil vid en terminal eller vanlig lastplats i närheten av kundens fabriksanläggning. Även transfer till båt i containerhamnar har säkert förekommit.
Modellerar man Svensk MJ epok Va så kan leveranser av klordioxid till pappersbruk i containers från Alby Klorat vara intressant att modellera och då bör man ha den vagn av typen som Alby Klorat äger efter 1998. Vagnen går som vagnslast.
Epok Vb-VI 2001-2020
Modellerar man Svensk MJ epok Vb eller VI så kan avställda exemplar av vagntypen förekomma uppställda på ett stickspår tillsammans med andra utrangerade containervagnstyper.
not: Som avställda vagnar är det troligt att vagnen har mörk rost och bara har spår av originalfärg och märkning.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Förekommer EJ
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
22′ Växelflak
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tomt 22′ tank eller bulk-växelflak i centrerat läge om det är av typen där ramen har mått av en 20-fots container och tanken sticker ut ur ramens gavlar. Om ramen är längre än 20 fot i botten så går den inte lasta på vagntypen.
Vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Vagnen är ombyggd från en vagn av typen SJ Gbs 611. 172 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 8,000 m
Längd över buffertar 14,200 m
Lastytans längd 12,960 m
Öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydliga lager. Delar av eller hela ramen täcks av tjocka ballastplattor. Mängden och positionen av plattorn har varierat över tiden.
Diagonalstagen som överför krafter från buffertarna till centralbalken är tillverkade av runda stålrör.
Moderna fällbara containerfästen av pin-typ.
Lastar 1st 40-fots eller 1 eller 2 st 20 fots containers.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer som typ Lgns år 1991 – 1993 är 42 86 443 2 000 till 42 86 443 2 171
Kända UIC-nummer som typ Lgs år 1993 – 2001 är 42 86 442 5 000 till 42 86 442 5 168 vissa av vagnarna RIV-märktes efter hand och bytte då från nummer som började med 42 till nummer som började med 41, i övrigt behölls numret men kontrollsiffran beräknades om.
Efter 2001 övertogs vagnarna av DB Rallion, oklart om de efter det bytt UIC-nummer.
Historik och användning
DSB köpte ett större antal begagnade Gbs 611 av SJ 1990. På 172 st av dessa togs överbyggnaden och golvet bort. Det kvarvarande ramverket rensades från rester av överbyggnaden och sedan monterades containerfästen på ramverket. Dessa fick littera Lgns och sattes i trafik 1991.
1993 byggdes vagnarna om och fick mer ballastplattor för att få bättre gångegenskaper. Efter ombyggnaden fick de nytt littera Lgs.
Bilder
Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00548CC BY-SA utsnitt visar DSB Lgns 530 så som den såg ut 1991-93
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha ett eller flera exemplar.
Modellerar man dansk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och dominerar den inhemska containertrafiken och man bör ha minst motsvarande ett helt tågsätt av dessa vagnar.
Epok Vb 2001-2010
Förekomsten av vagntypen under epok Vb är inte utredd ännu.
Epok VI 2010-2020
Förekomsten av vagntypen under epok VI är inte utredd ännu.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma containers i ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
MJ Kuriosa
Vagnen finns i modell skala H0 från den danska tillverkaren McK. McK har gjort vagnen i alla varianter den funnits i under DSB tiden. Modellen är gjuten i metall samt mycket realistisk och detaljerad. Den har dock ett fel på ramens utseende som är irriterande när man vet om det. De diagonala balkarna som överför krafter från buffertarna till centralbalkarna ska vara runda rör, som framgår av bilden ovan, och som stämmer med ramkonstruktionen för en SJ Gbs 611. Men på modellen är de rektangulära och utformade som alla andra balkar. Modellen är konstruerad så att den bara behöver kompletteras med lösa IMS87 containerfästen för att kunna användas vid IMS87 körningar.
Vagn för en 40-fots container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Tillverkad som containervagn från början och utrustad med hydralisk stötdämpning för växlingsstötar. Exakt 50 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 m
Längd över buffertar 14,800 m
Lastytans längd 12,300 m
Öppen ram av Talbot-typ. Svetsad konstruktion med balkar i tydligt 3-dimensionell struktur. Ramen består av två delar som kan röra sig i relation till varandra och är sammankopplade med hydralisk stötdämpning. Dels en vagndel som består av hjulupphängning och ramverk för att bära last och som tar alla vertikala krafter. Dels en draginrättningsdel som består av buffertbalkarna och en genomgående centralbalk som vilar i en kanal i vagndelen, denna del tar alla horisontella krafter i tågets längdriktning.
Vagnen kan var svår att skilja från SJ Lgjs 741 och DB Lgjs 575,1 men kan identifieras på att den inte har containerfästen för SEALAND 35-fots containers och inte heller för 30-fots iso-containers i centrerat läge. Ytterligare en skillnad är att plåtarna ovanpå ramändarna är mer lika SJ Lgjns 791.
Visa vagnar har parkeringsbroms.
Moderna fällbara container-fästen av pin-typ.
Talbot-byggd vagntyp med typiska detaljer
Runda pressformade gnistskydd över hjulen.
En pyramidformad förstärkning på rambalkarna ovanför varje hjulfjäderfäste
UIC-nummer
Kända UIC-nummer som Lgjs är 21 86 440 4 000 till 21 86 440 4 049
Kända UIC-nummer som Lgjns är 21 86 443 4 000 till 21 86 443 4 049
Historik och användning
DSB Lgjs tillverkas av Scandia på licens från Talbot år 1980. År 1989 modifieras de och klassas om som Lgjns. Majoriteten av vagnarna skrotas mellan 1998 och 2001 men några få överlever och tas över av Rallion 2001. Om några av vagnarna finns kvar när Rallion splittras av sina ägare DB och GC är oklart, men om det gör det så tas de i så fall över av DB-DK som med största sannolikhet säljer, bygger om eller skrotar vagnarna direkt, eftersom DB inte längre använder containervagnar med stötdämpande ramverk.
Syftet med denna vagntyp är att containervagnar ska kunna skjutsats över växlingsvallar utan att containerfästena går sönder och lastade containers åker av vagnen.
Vi vet inte så mycket om hur dessa vagnar använts av DSB annat än att de nån gång ibland dykt upp i Sverige.
Vagnarna är RIV-märkta så sannolikt dyker de upp relativt ofta i hamnar och terminaler i Nordtyskland och Holland.
När dessa vagnar dyker upp i Sverige så är den typiska användningen som transportör av en maxlastad 20-26-fots tank eller bulk-container/växelflak med stötkänsligt eller farligt innehåll. Även andra stötkänsliga laster är typiska så länge vagnen bara lastas med en container i centrerat läge. Vagnen går då som vagnslast från exportör i Danmark direkt till kund i Sverige men kan även hamna på terminal eller lastplats för lyft till trailer om kunden saknar eget spår.
Bilder
Vi saknar ännu bilder med publiceringsrätt på denna vagn.
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för ett helt tågsätt.
Modellerar man Tysk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för ett helt tågsätt.
Modellerar man Tysk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Epok Vb 2001-2010
Vagntypen är i stort försvunnen under epok Vb. Om man modellerar trafik som körs av Rallion inom Danmark eller mellan Tyskland, Danmark och Sverige så kan man ha några få exemplar.
Epok VIa 2010-2020
Vagntypen finns troligen inte längre i trafik.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma container i centrerat läge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Alla storlekar under 40 fot kräver containerfästen för 20-fots containers. Lastas i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Ursprungligen tillverkad som containervagn med hydraulisk stötdämpning av typ DB Lgjs 575 senare ombyggd till containervagnar utan stötdämpning. Exakt 230 st har existerat
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 13,640 meter
Lastytans längd 12,400 meter
Genombrutet golv på ram av Talbot-typ. Svetsad konstruktion med balkar i tydligt 3-dimensionell struktur. Ramen består ursprungligen av två delar som kan röra sig i relation till varandra och är sammankopplade med hydralisk stötdämpning. Dessa delar har modifierats och sedan svetsats samman och täckts med ett karaktäristiskt genombrutet golv.
Moderna fällbara container-fästen av pin-typ.
Talbot-byggd vagntyp med typiska detaljer
Runda pressformade gnistskydd över hjulen.
En pyramidformad förstärkning på rambalkarna ovanför varje hjulfjäderfäste
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är 21 80 442 5 000 till 21 80 442 5 237
Historik och användning
Under 1996 och 1997 byggdes 230 st DB Lgjs 575 om till Lgs 579. Oklart om det var DB Lgjs 575.0 eller DB Lgjs 575.1 eller båda typerna som byggts om.
Ombyggnaden har skett genom att den genomgående glidbalken kortats av och svetsats fast. Den förlorade vikten har sedan ersatts med en ballastplåt som bildar ett genombrutet golv med karaktäristiskt utseende för vagntypen.
När dessa vagnar dyker upp i Sverige så är den typiska användningen som transportör av en maxlastad 20-26-fots tank eller bulk-container/växelflak. Vagnen går då som vagnslast från exportör i Tyskland direkt till kund i Sverige men kan även hamna på terminal eller lastplats för lyft till trailer om kunden saknar eget spår.
Bilder
Vi saknar ännu bilder på vagntypen med publiceringsrätt.
Lång vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även för 2 växelflak upp till 7,15 meter eller ett växelflak upp till 44-fot. Tillverkad som containervagn från början och utrustad med hydralisk stötdämpning för växlingsstötar. 100 st byggda.
Kännetecken
Axelavstånd 10,000 meter
Längd över buffertar 17,100 meter
Lastytans längd 14,600 meter
Öppen ram av Talbot-typ. Svetsad konstruktion med balkar i tydligt 3-dimensionell struktur. Ramen består av två delar som kan röra sig i relation till varandra och är sammankopplade med hydralisk stötdämpning. Dels en vagndel som består av hjulupphängning och ramverk för att bära last och som tar alla vertikala krafter. Dels en draginrättningsdel som består av buffertbalkarna och en genomgående centralbalk som vilar i en kanal i vagndelen, denna del tar alla horisontella krafter i tågets längdriktning.
En pyramidformad förstärkning på rambalkarna ovanför varje hjulfjäderfäste
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är från 21 80 443 4 000 till 21 80 443 4 099
Historik och användning
Byggd i 100 exemplar 1980.
Syftet med denna vagntyp är att containervagnar ska kunna skjutsats över växlingsvallar utan att containerfästena går sönder och lastade containers åker av vagnen.
Vagnen är inte RIV-märkt och bör ha använts huvudsakligen för intern trafik inom Tyskland. Dock borde vagntypen ha kunnat förekomma i länder som tillåter 10 meters axelavstånd på tvåaxliga godsvagnar, speciellt länder som själva hade vagnar av liknande typ som Sverige och Norge. Förekomsten av vagnarna i Sverige och Norge begränsas dock av om det funnits tågfärjor som kunnat hantera dessa vagnar. Dessutom krävs sannolikt specialtillstånd.
Vagntypen är ett typiskt inslag i tyska containertåg under hela perioden 1980 till 1999. Eftersom den är hydrauliskt stötdämpad så syns den även ofta i vagnslasttåg.
När dessa vagnar dyker upp i Sverige så är den typiska användningen som transportör av ett maxlastad långt växelflak med stötkänsligt eller farligt innehåll. Även andra stötkänsliga laster är typiska så länge vagnen bara lastas med en container i centrerat läge. Vagnen går då som vagnslast från exportör i Tyskland direkt till kund i Sverige men kan även hamna på terminal eller lastplats för lyft till trailer om kunden saknar eget spår.
Bilder
Vi saknar bilder med publiceringsrätt på vagntypen.
Lång vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även för 2 växelflak upp till 7,15 meter eller ett växelflak upp till 44-fot. Tillverkad som containervagn från början och utrustad med hydralisk stötdämpning för växlingsstötar. 510 st byggda.
Kännetecken
Axelavstånd 10,000 meter
Längd över buffertar 17,100 meter
Lastytans längd 14,600 meter
Öppen ram av Talbot-typ. Svetsad konstruktion med balkar i tydligt 3-dimensionell struktur. Ramen består av två delar som kan röra sig i relation till varandra och är sammankopplade med hydralisk stötdämpning. Dels en vagndel som består av hjulupphängning och ramverk för att bära last och som tar alla vertikala krafter. Dels en draginrättningsdel som består av buffertbalkarna och en genomgående centralbalk som vilar i en kanal i vagndelen, denna del tar alla horisontella krafter i tågets längdriktning.
Moderna fällbara container-fästen av pin-typ.
Talbot-byggd vagntyp med typiska detaljer
Runda pressformade gnistskydd över hjulen.
En pyramidformad förstärkning på rambalkarna ovanför varje hjulfjäderfäste
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är från 21 80 440 6 841 till 21 80 440 6 990
Historik och användning
Byggd i 510 exemplar från 1970 till 1975.
Syftet med denna vagntyp är att containervagnar ska kunna skjutsats över växlingsvallar utan att containerfästena går sönder och lastade containers åker av vagnen.
Vagnen är inte RIV-märkt och bör ha använts huvudsakligen för intern trafik inom Tyskland. Dock borde vagntypen ha kunnat förekomma i länder som tillåter 10 meters axelavstånd på tvåaxliga godsvagnar, speciellt länder som själva hade vagnar av liknande typ som Sverige och Norge. Förekomsten av vagnarna i Sverige och Norge begränsas dock av om det funnits tågfärjor som kunnat hantera dessa vagnar. Dessutom krävs sannolikt specialtillstånd.
Vagntypen är ett typiskt inslag i tyska containertåg under hela perioden 1970 till 1999. Eftersom den är hydrauliskt stötdämpad så syns den även ofta i vagnslasttåg.
När dessa vagnar dyker upp i Sverige så är den typiska användningen som transportör av ett maxlastad långt växelflak med stötkänsligt eller farligt innehåll. Även andra stötkänsliga laster är typiska så länge vagnen bara lastas med en container i centrerat läge. Vagnen går då som vagnslast från exportör i Tyskland direkt till kund i Sverige men kan även hamna på terminal eller lastplats för lyft till trailer om kunden saknar eget spår.
Bilder
Vi har hittat en bildserie som visar en DB Lgjs 571.1 på Gullbergsvass terminalen i Göteborg nån gång mellan 1986 och 1989.
Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02656(CC BY-SA) utsnitt modifierad DB Lgjs 571.1 i Göteborg 1986-89Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03196(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en DB Lgjs 571.1 i Göteborg 1986-89Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03395(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en DB Lgjs 571.1 på Tomteboda rangerbangård i Stockholm 1984 eller senare.
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig om man modellerar 1970 eller senare och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig om man modellerar 1970 eller senare och man kan ha några stycken.
Modellerar man Tysk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig om man modellerar 1970 eller senare och man bör ha rätt många.
Modellerar man Europeisk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig om man modellerar 1970 eller senare och man kan ha några stycken.
Not: Alla vagnarna bör ha intakt målning men variera kraftigt i grad av smutsighet.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig och man kan ha några stycken.
Modellerar man Tysk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha rätt många.
Modellerar man Europeisk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig och man kan ha några stycken.
Not: Vagnarna bör variera i skick och smutsighet som mest under denna period. Vissa är slitna med begynnade rost medans andra är helt nylevererade.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha några stycken.
Modellerar man Tysk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal.
Modellerar man Europeisk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha några stycken.
Not: Vagnarna bör vara i ett skick där huvudfärgen är mörkt rostbrun med ytterst små spår av den ursprungliga svarta färgen. Fläckar av ljust rödbrun rost på nyreparerade detaljer eller påmålad rostskyddsfärg i liknande nyans bör förekomma.
Epok Vb 2001-2010
Vagntypen finns inte längre.
Epok VIa 2010-2020
Vagntypen finns inte längre.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tom container i symetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
Växelflak
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma växelflak upp till 7,15 meter i symetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st tomt växelflak i asymetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tomt växelflak upp till maxlängd 44′ i centrerat läge.
Lång vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även för 2 växelflak upp till 7,15 meter eller ett växelflak upp till 44-fot. Tillverkad som containervagn från början och utrustad med hydralisk stötdämpning för växlingsstötar. Minst 79 st byggda.
Kännetecken
Axelavstånd 10,000 meter
Längd över buffertar 17,100 meter
Lastytans längd 14,600 meter
Öppen ram av Talbot-typ. Svetsad konstruktion med balkar i tydligt 3-dimensionell struktur. Ramen består av två delar som kan röra sig i relation till varandra och är sammankopplade med hydralisk stötdämpning. Dels en vagndel som består av hjulupphängning och ramverk för att bära last och som tar alla vertikala krafter. Dels en draginrättningsdel som består av buffertbalkarna och en genomgående centralbalk som vilar i en kanal i vagndelen, denna del tar alla horisontella krafter i tågets längdriktning.
Äldre typ av container-fästen som skjuts upp underifrån vid användning.
Talbot-byggd vagntyp med typiska detaljer
Runda pressformade gnistskydd över hjulen.
En pyramidformad förstärkning på rambalkarna ovanför varje hjulfjäderfäste
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är från 21 80 440 4 511 till 21 80 440 4 593
Historik och användning
Byggd i minst 79 exemplar 1970. Innan dess byggdes en prototyp 1968 som var något kortare och som användes i trafik ett par år men ställdes av 1972.
Syftet med denna vagntyp är att containervagnar ska kunna skjutsats över växlingsvallar utan att containerfästena går sönder och lastade containers åker av vagnen.
Vagnen är inte RIV-märkt och bör ha använts huvudsakligen för intern trafik inom Tyskland. Dock borde vagntypen ha kunnat förekomma i länder som tillåter 10 meters axelavstånd på tvåaxliga godsvagnar, speciellt länder som själva hade vagnar av liknande typ som Sverige och Norge. Förekomsten av vagnarna i Sverige och Norge begränsas dock av om det funnits tågfärjor som kunnat hantera dessa vagnar. Dessutom krävs sannolikt specialtillstånd.
Vagntypen är ett typiskt inslag i tyska containertåg under hela perioden 1970 till 1999. Eftersom den är hydrauliskt stötdämpad så syns den även ofta i vagnslasttåg.
När dessa vagnar dyker upp i Sverige så är den typiska användningen som transportör av ett maxlastad långt växelflak med stötkänsligt eller farligt innehåll. Även andra stötkänsliga laster är typiska så länge vagnen bara lastas med en container i centrerat läge. Vagnen går då som vagnslast från exportör i Tyskland direkt till kund i Sverige men kan även hamna på terminal eller lastplats för lyft till trailer om kunden saknar eget spår.
Bilder
Vi saknar helt bilder på vagntypen.
Länkar till övriga bilder
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok III 1948-1967
Vagntypen förekommer EJ.
Epok IVa 1967-1979
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig om man modellerar 1970 eller senare och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig om man modellerar 1970 eller senare och man kan ha några stycken.
Modellerar man Tysk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig om man modellerar 1970 eller senare och man bör ha rätt många.
Modellerar man Europeisk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig om man modellerar 1970 eller senare och man kan ha några stycken.
Not: Alla vagnarna bör ha intakt målning men variera kraftigt i grad av smutsighet.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig och man kan ha några stycken.
Modellerar man Tysk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha rätt många.
Modellerar man Europeisk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig och man kan ha några stycken.
Not: Vagnarna bör variera i skick och smutsighet som mest under denna period. Vissa är slitna med begynnade rost medans andra är helt nylevererade.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha några stycken.
Modellerar man Tysk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal.
Modellerar man Europeisk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha några stycken.
Not: Vagnarna bör vara i ett skick där huvudfärgen är mörkt rostbrun med ytterst små spår av den ursprungliga svarta färgen. Fläckar av ljust rödbrun rost på nyreparerade detaljer eller påmålad rostskyddsfärg i liknande nyans bör förekomma.
Epok Vb 2001-2010
Vagntypen finns inte längre.
Epok VIa 2010-2020
Vagntypen finns inte längre.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tom container i symetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
Växelflak
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma växelflak upp till 7,15 meter i symetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st tomt växelflak i asymetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tomt växelflak upp till maxlängd 44′ i centrerat läge.
Dubbelvagn som på varje vagnsdel lastar en 40-fots container, en 30-fots container, en 20-fots container, två 20-fots containers, ett 7,15 m växelflak eller 1 st 12,5 m jumbocontainer. Okänt antal vagnar av typen existerar.
Kännetecken
Axelavstånd 2 x 9,000 meter
Längd över buffertar 31.000 meter (2×15,500 meter)
Lastytans längd 2 x 14,260 meter
Öppen ram av 80-tals-typ. Svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager. Ovanpå ramen ligger ett lasthållande flak som ursprungligen kunnat röra sig i längsled ovanpå ramen och varit sammankopplat med ramen med hydralisk stötdämpning. Numera är lastflaket fastsvetsad.
Både ramverket och lastflaket har väldigt karaktäristiska utseenden med cirkulära former och gör vagntypen lätt igenkännbar.
Moderna fällbara container-fästen av pin-typ.
Vagnen kan lasta följande containertyper på varje vagnfel 1 st 40-fots container, 1-2 st 20-fots containers, 1 st 12,5 m jumbocontainer, 1 st 7,15 m växelflak, 1 st 30-fots container.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är ?
Historik och användning
Vi vet inte mycket om denna vagntyp annat än att den finns. Vi gissar att den skapats av Cargo Net efter att de tog över driften av Rail Combi AB som ägde en del av SJ/Green Cargos vagnpark med containervagnar. Troligen skedde det efter millenieskiftet och vagntypen är gissningsvis skapad genom att två tidigare SJ Lgjns-wk 861 fått den hydrauliska stötdämpningen fastsvetsad och sedan kopplats samman permanent och registrerats som Laags.
Bilder
Fotograf Rasmus Larsson – Två Lgjns-wk 861 lastade med bulk-containers passerar Älvsjö Station i Maj 2018. Not: Skyltarnas placering tyder på att detta kan vara en Laags-typ skapad av två Lgjns-wk
Länkar till övriga bilder
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok III-Va 1948-2001
Vagntypen förekommer troligen inte före epok Va.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha en eller ett par vagnar av typen.
Not: Pga Green Cargos och CNs sätt att blanda vagntyper i intermodala tåg under denna period så ser man de sällan i block av identiska vagnar. Däremot ser man denna vagntyp ofta insprängd i ett tåg med blandade typer av containervagnar..
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha en eller ett par vagnar av typen.
Not: Pga Green Cargos och CNs sätt att blanda vagntyper i intermodala tåg under denna period så ser man de sällan i block av identiska vagnar. Däremot ser man denna vagntyp ofta insprängd i ett tåg med blandade typer av containervagnar..
Lastning vid IMS87 körningar
Per vagndel:
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
12,5 meters jumbocontainer
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Lång vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även för 2 växelflak upp till 7,15 meter eller ett växelflak upp till 44-fot. Tillverkad som containervagn från början och utrustad med hydralisk stötdämpning för växlingsstötar. 410 st vagnar av typen byggda. Alla vagnar senare ombyggda till Lgns för att klara längre växelflak. De flesta av dessa är fortfarande i drift år 2021.
Kännetecken
Axelavstånd 10,000 meter
Längd över buffertar 17,100 meter
Lastytans längd Lgjs 14,600 meter
Lastytans längd Lgns troligen 15,240 meter men möjligen upp till 15,860 meter
Öppen ram av Talbot-typ. Svetsad konstruktion med balkar i tydligt 3-dimensionell struktur. Ramen består av två delar som kan röra sig i relation till varandra och är sammankopplade med hydralisk stötdämpning. Dels en vagndel som består av hjulupphängning och ramverk för att bära last och som tar alla vertikala krafter. Dels en draginrättningsdel som består av buffertbalkarna och en genomgående centralbalk som vilar i en kanal i vagndelen, denna del tar alla horisontella krafter i tågets längdriktning.
Vagnen är nästan identisk med DB Lgjs 571.1 men har en del detaljer som skiljer sig, dessa är istället identiska med GC/SJ Lgjns 745/746. Troligen har vagnen även några detaljer som är unika för vagnen.
Moderna fällbara container-fästen av pin-typ.
Lgjs lastar en 40 fots container eller 1 eller 2 20 fots containers sam 1 eller 2 växelflak upp till 7,15 meter eller max 44 fot.
Lgns lastar samma som Lgjs men även 2 st 25-fots växelflak eller en 45-fots container.
AGEVE-byggd vagntyp med typiska detaljer
Två raka förstärkningar på rambalkarna ovanför varje hjulfjäderfäste.
Talbot-detaljer på AGEVE-byggda typer
CN/NSB Lgns/Lgjs har Talbot runda pressformade gnistskydd över hjulen.
UIC-nummer
Lgjs
Kända UIC-nummer är från 42 76 440 4 000 till 42 76 440 4 409
Lgns
Kända UIC-nummer är från 42 76 443 2 000 till 42 76 443 2 409
Historik och användning
NSB Gods får under åren 1980-81 leverans av en första serie om 50 st exemplar av dessa vagnar. Några år senare beställer man ytterligare serier av vagntypen och totalt kommer man att ha 410 st.
Syftet med denna vagntyp är att containervagnar ska kunna skjutsats över växlingsvallar utan att containerfästena går sönder och lastade containers åker av vagnen.
Efter att Cargo Net bildats så sker en ombyggnad av vagnarna, troligen mellan år 2002 och 2006, så att den hydrauliska stötdämpningen tas bort och vagnsdelarna svetsas samman så man får en Lgns-vagn med mycket lång lastyta. Eventuellt sker även en viss avkortning men detta har vi inte fått bekräftat. Möjligt är ochså att vissa containerfästen flyttas men det vet vi inte. Resultatet är en vagn som kan lasta längre lastflak och även 45-fots iso-containers.
Dessa vagnar är vanliga i Sverige på vissa fasta containerpendellinjer. Typiska linjer är: – Mellan Oslo och järnvägsfärjorna i Helsingborg, Malmö, Trelleborg och Ystad. – Mellan Oslo och Göteborg. – Mellan Trondheim och Narvik (genom Sverige). – Periodvis även mellan Oslo och Stockholm.
Bilder
Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00830(CC BY-SA) modifierad som visar en NSB Lgjs lastad med växelflaks-containers från Linjegods.
Länkar till övriga bilder
På jernbane.net finns ett antal bilder publicerade
Dubbelvagn för 2 st 40-fots eller 4 st 20-fots iso-containers. Ombyggd från vagnar av typen Hbis 763 och Hirrs 004 (2xHbis 763). Oklart hur många som existerar.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter per vagndel
Längd över buffertar 2 x 14,342 = 28,684 meter
Lastytans längd 2 x 13,102 = 26,204 meter
Dubbelvagn med öppet ramverk i ett tydligt lager. Typiskt kännetecken är två stora plåttäckta ytor på varje vagndel där ballast i form av ingjuten betong sitter. Containerfästena sitter utstickande utanför yttersta rambalken.
Lastar 2 st 40-fots eller 4 st 20-fots iso-containers.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer finns i minst 2 serier
Nummer tillhörande den ena serien är
23 74 446 2 160-9
23 74 446 2 170-8
23 74 446 2 171-6
23 74 446 2 172-4
23 74 446 2 173-2
23 74 446 2 187-2
23 74 446 2 189-8
23 74 446 2 195-5
Nummer tillhörande den andra serien är
23 74 446 2 304-3
23 74 446 2 312-6
23 74 446 2 319-1
23 74 446 2 321-7
23 74 446 2 325-8
23 74 446 2 329-0
23 74 446 2 353-0
23 74 446 2 356-3
23 74 446 2 365-4
23 74 446 2 366-2
23 74 446 2 379-5
23 74 446 2 396-9
23 74 446 2 406-6
23 74 446 2 417-3
23 74 446 2 419-9
23 74 446 2 420-7
23 74 446 2 423-1
23 74 446 2 433-0
Historik och användning
Byggd 2007 av ramverk från vagnar av typen Hbis 763 och Hirrs 004. Hirrs 004 är egentligen två Hbis 763 som dubbelkopplats.
Vagnarna används vanligen i tågsätt bestående av endast en typ av vagnar. Typisk användning är som fasta tågsätt som går i pendeltrafik mellan två terminaler på uppdrag av en eller flera fraktköpare som fyller hela tåget med containers. Ett typiskt sånt exempel är den containerpendel som körs för Jula. Laags 071-vagnarna i Jula-pendeln är även märkta Jula. Andra ställen man kan se hela tåg med dessa vagnar är t ex Rosersbergsterminalen norr om Stockholm och APM terminalen i Göteborg.
Dubbelvagn för 2 st 45-fots, 2 st 40-fots eller 4 st 20-fots iso-containers. Ombyggd från vagnar av typen Hbis 763. Oklart hur många som existerar.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 2 x 14,592 = 29,184 meter
Lastytans längd, ej klarlagt men minst 2 x 13,716 meter
Dubbelvagn med öppet ramverk i ett tydligt lager.
Distinkt kännetecken är vad som ser ut att vara att upp och nedvända järnvägsräler monterats som barlast mellan golvbalkarna.
Lastar 2 st 45-fots, 2 st 40-fots eller 4 st 20-fots iso-containers.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är
Historik och användning
Byggd 2005 av ramverk från vagnar av typen Hbis 763.
Vagnarna används vanligen i tågsätt bestående av endast en typ av vagnar. Typisk användning är som fasta tågsätt som går i pendeltrafik mellan två terminaler på uppdrag av en eller flera fraktköpare som fyller hela tåget med containers.
Bilder
Länkar till övriga bilder
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok I-Va 1948-2001
Vagntypen förekommer inte före epok Vb.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb eller VI så är vagntypen nödvändig om man modellerar perioden efter 2005 och man bör ha vagnar för ett helt tågsätt.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok Vb eller VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha vagnar för ett helt tågsätt.
Lastning vid IMS87 körningar
Per halvvagn
45′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st maxlast, halvlast eller tom container i ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 45′. Lastas i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Ombyggd från vagn av typen Hbins 763. Minst 371 st existerar.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 m
Längd över buffertar 14,340 m
Lastytans längd 13,100 m
Öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i två tydliga lager. Barlastplåtar som ligger ovanpå det undre ramverket bildar en igenkännbar T-form i ändarna på vagnen. Vagnen är asymmetrisk och har en utbyggd buffertbalk i ena änden. Barlastplåtarna är monterade symmetriskt i relation till buffertarna. Medans containerfästena sitter på balkar som är symmetriskt monterade i relation till hjulaxlarna.
Vagnen finns i två olika färgsättningar, en blå och en grön.
Moderna fällbara containerfästen av pin-typ för 1-2 st 20-fots containers, 1 st 30-fots container , 1 st 40 container.
UIC-nummer
Blå
Kända UIC-nummer är 21 74 443 5 611 till 21 74 443 5 861
Gröna
Kända UIC-nummer är 21 74 443 5 862 till 21 74 443 5 982
Högre nummer kan sannolikt förekomma eftersom vagnarna fortfarande tillverkas internt av Green Cargo.
Historik och användning
TGOJs vagnverkstad i Eskilstuna hade byggt om olika typer av vagnar till containervagnar under ganska lång tid. Både åt sig själva och åt externa kunder. 2008 använde de all den erfarenheten för att ta fram en ny containervagnstyp genom att bygga om övertaliga Hbins-vagnar. Syftet var i första hand att få fram en stark vagn anpassad för systemtåg med fliscontainers. Men även att skapa en vagn som var en modern, flexibel containervagn med låga underhållskostnader. Resultatet blev Lgns 081. Vagnen blev en succé, både för systemtåg med fliscontainers och som vanlig containervagn.
De första 250 byggda målades blå enligt något profilprogram som TGOJ hade, och eftersom de var så laststarka så började de kallas för blåmyror och fick en liten tecknad myra i vit färg målad på ramen. Efter att TGOJ blivit helt sammanslaget med Green Cargo så började man istället måla alla nya vagnar i Green Cargos gröna profilfärg. Från vagn 251, som levererades under 2017, är alla nya Lgns 081 målade gröna och dessa vagnar kallas ofta grönmyror. Förutom färgen så ska det inte vara några skillnader mellan de blå och de gröna Lgns 081:orna.
Till att börja med användes dessa vagnar nästan uteslutande i hela systemtåg för träflis, vilket de fortfarande gör. T ex kan man ständigt se ett eller två hela tågsätt med dessa vagnar på bangården bredvid Värtaverket i Stockholm. I takt med att vagnarna blivit fler har deras användning i vanliga containertåg också ökat och ett flertal av vagnarna verkar finnas med i de flesta containertåg som Green Cargo kör.
Bilder
Blå Lgns 081 fotograferad i Årsta 2019 av Rasmus LarssonBlå Lgns 081 fotograferad i Årsta 2019 av Rasmus LarssonGrön Lgns 081 fotograferad i Årsta 2019 av Rasmus LarssonGrön Lgns 081 fotograferad i Årsta 2019 av Rasmus LarssonBlå Lgns 081 fotograferad vid Årsta Partihallar 2019 av Rasmus LarssonSystemtåg för fliscontainer med bara Gröna Lgns 081 fotograferat i Värtan 2020 av Rasmus LarssonHelsingborgs hamns bild hgb_hamn_9[1](CC BY 2.5) utsnitt Som visar är 3 st blå GC Lgns 081 notera att skyltarna har olika färg på vagnarna. Fotograf: Teddy Strandqvist – Studio EHelsingborgs hamns bild Helsingborgshamn_DJI_0119(CC BY 2.5) utsnitt 3 st GC Lgns 081, en grön + 2 st blå.Helsingborgs hamns bild Helsingborgshamn_DJI_0096(CC BY 2.5) utsnitt 9 st GC Lgns 081, t.v. en grön + 2 st blå, t.h 3 st gröna + 3 st blå.Helsingborgs hamns bild Helsingborgshamn_DJI_0095(CC BY 2.5) utsnitt som visar en gron GC Lgns 081.Helsingborgs hamns bild Helsingborgshamn_DJI_0072(CC BY 2.5) utsnitt som visar 8 st GC Lgns 081, t.v. 2 st gröna + en blå, t.h 3 st gröna + 2 st blå.Helsingborgs hamns bild Helsingborgshamn_DJI_0060(CC BY 2.5) utsnitt 3 st GC Lgns 081, 2 st blå och en grön. Framför står 3 st GC Lgjns 745/746.Helsingborgs hamns bild Helsingborgshamn_DJI_0058(CC BY 2.5) utsnitt som visar 3 st GC Lgns 081, 2 st blå och en grön.Helsingborgs hamns bild Helsingborgshamn 23A1500(CC BY 2.5) utsnitt som visar en blå GC Lgns 081. Fotograf: Studio E Skane AB.Helsingborgs hamns bild ”HBG Hamn13maj19 BH87649 BertilHagberg0705171948 _CC_BY_2.5.jpg” (CC BY 2.5) utsnitt som visar 2 st GC Lgns 081, en blå och en grön. Fotograf: Bertil HagbergGoogle Maps Satellite utsnitt som visar Lgns 081Google Maps Satellite utsnitt som visar Lgns 081Google Maps Satellite utsnitt som visar Lgns 081Google Maps Satellite utsnitt som visar Lgns 081Google Maps Satellite utsnitt som visar Lgns 081Google Maps Satellite utsnitt som visar nytillverkade Blå Lgns 081 utanför tillverkningshallen.
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så kan ett fliståg med blå Lgns 081 vara realistiskt ifall man modellerar åren 2009-2010. Annars kan inte vagntypen anses existera under denna period.
Epok VIa 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VIa så är vagntypen nödvändig och karaktäristisk för epoken som sådan. Framför allt är det blå vagnar man behöver och dessa vagnar är lämpliga både som heltåg för fliscontainers och i containertåg. Under 2017-2018 börjar de gröna Lgns 081:orna bli ett tydligt inslag i den vanliga containertrafiken och i t ex flistågen till och från Värtaverket i Stockholm så körs från och med nu bara heltåg med gröna Lgns 081.
Not: Under denna epok är det stor färgvariation på de blå vagnarna. Nytillverkade vagnar är blanka och knallblå med gula containerfästen. Efter ett tag börjar de se allt mer mörkt gråblå och matta ut. Och i slutet av perioden är de äldsta blå vagnarna matt svartblå mixat med rödbrun rost där färgen flagat bort. De flesta gröna vagnar är fortfarande blanka och knallgröna utom de äldsta som under 2020 börjar se allt mer matt och gråsmutsiga ut.
Epok VIb 2020-
Modellerar man Svensk MJ epok VIb så är vagntypen nödvändig och karaktäristisk för epoken som sådan. Blå och gröna vagnar är nu lika vanliga och man man behöver många av båda typerna. Alla är lämpliga både som heltåg för fliscontainers och i containertåg.
Not: Under denna epok börjar alla de blå vagnarna vara svåra att känna igen bara på färgen eftersom de oftast är svartgrå av smuts och rostigt rödbruna. Ibland kan man se en nytvättad blå vagn som ser solblekt blå ut med stora fält av rödbrun rost där färgen flagat. Nytillverkade vagnar är blanka och knallgröna med gula containerfästen. Efter ett tag börjar även de gröna vagnarna se allt mer mörkt grågröna och matta ut.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st maxlast, halvlast eller tom container i ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 30-fots container, en 20-fots container, två 20-fots containers, ett 7,15 m växelflak eller 1 st 12,5 m jumbocontainer. Tillverkad som containervagn från början och utrustad med hydralisk stötdämpning för växlingsstötar. Minst 200 st har existerat. (eventuellt 232st)
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 15,500 meter
Lastytans längd 14,260 meter
Öppen ram av 80-tals-typ. Svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager. Ovanpå ramen ligger ett lasthållande flak som kan röra sig i längsled ovanpå ramen och är sammankopplat med ramen med hydralisk stötdämpning. Både ramverket och lastflaket har väldigt karaktäristiska utseenden med cirkulära former och gör vagntypen lätt igenkännbar.
Moderna fällbara container-fästen av pin-typ.
Vagnen kan lasta följande containertyper 1 st 40-fots container, 1-2 st 20-fots containers, 1 st 12,5 m jumbocontainer, 1 st 7,15 m växelflak, 1 st 30-fots container.
UIC-nummer
Eventuella UIC-nummer är 42 74 443 0 930 till 42 74 443 1 204 (från SJ Godsvagnskatalog 90-tal lista över vagnar) OBS! katalogen innehåller två olika uppgifter.
Kända UIC-nummer är 42 74 443 1 007 till 42 74 443 1 206 (från SJ Godsvagnskatalog 1991, SJ Godsvagnskatalog 90-tal + från Green Cargo Godsvagnskatalog 2020)
Enstaka vagnar kan vara RIV-märkta för att gå i tåg för viss kunds räkning i internationell trafik. Dessa vagnar har då troligen nummer som börjar på 20 eller 21 istället för 42.
Anders K. (se nedan) har fotograferat en Lgjns-wk 861 med nummer 44 74 443 1 523-1 vilket ligger utanför dessa nummerserier och väcker frågan om det finns ytterligare en nummerserie med dessa vagnar?
Anton Kendall (se nedan) har fotograferat en Lgjns-wk 861 med nummer 42 74 443 1 597-7 vilket ligger utanför dessa nummerserier och väcker frågan om det finns ytterligare en nummerserie med dessa vagnar?
Historik och användning
Lgjns-wk 861 är typisk 1980-tal hos SJ, en kompletteringsinvestering i 200 vagnar. Vagnen är normalversionen av den långa Lgjns-w 831 som SJ köpt några år tidigare. Typnumret säger att vagntypen är från 1986, men om det är konstruktionsår, beställningsår eller leveransår vet vi inte ännu. Lgjns-wk 861 är när den kommer den enda normallånga containervagnen hos SJ som även klarar att lasta 12.5 meters jumbocontainers och lastflak. Det innebär att man sparar ca 2 meter tåglängd för varje Lgjns-wk 861 man kan sätta in istället för en Lgjns 745/746 eller en Lgjns 831 när man ska frakta jumbocontainers.
Isolerade jumbocontainers för leveranser av matvaror är relativt populärt under denna period. Det leder till att många Lgjns-wk 861 går i pendeltrafik för större kunder som Coop och ICA och därför bildar block eller tom hela tåg av samma vagnmodell lastade med isolerade jumbocontainers.
Samtidigt innebär 200 st nya normallånga containervagnar med stötdämpning att SJs totala flotta av normallånga stötdämpade vagnar blir tre gånger så stor. Något som gör att alla normallånga containervagnar med stötdämpning blir en vanligare syn i rena containertåg, samtidigt som de även dyker upp oftare vid växling över vall på rangerbangårdar.
Så småningom börjar jumbocontainers ersättas av andra lastbärare och då övergår Lgjns-wk 861 helt till att ingå i den vanliga containervagnspoolen. Under perioden 2000-2020 ser man vanligen några stycken Lgjns-wk 861 i alla Green Cargos containertåg. Lasten är vanligen 1 st 40-fots container, 2 st 20-fots containers eller en centerlastad bulk-container-lastflak.
2020 verkar Green Cargo påbörja en utfasning av dessa vagnar och ett mindre antal har dykt upp till försäljning eller uthyrning hos Netrail.
Bilder
Fotograf Rasmus Larsson – En Lgjns-wk 861 lastad med bulk-container passerar Älvsjö Station i December 2017.Fotograf Rasmus Larsson – Två Lgjns-wk 861 lastade med bulk-containers passerar Älvsjö Station i Maj 2018. Not: Skyltarnas placering tyder på att detta kan vara en Laags-typ skapad av två Lgjns-wk. T ex CN LaagsFotograf Rasmus Larsson – En Lgjns-wk 861 på Årsta-terminalen i Maj 2019.Fotograf Rasmus Larsson – En Lgjns-wk 861 på Årsta-terminalen i Maj 2019.Lgjns-wk 861 från SJ Godsvagnakatalog 1991 – bild 1 (utdrag från offentlig handling)Lgjns-wk 861 från SJ Godsvagnakatalog 1991 – bild 2 (utdrag från offentlig handling)Bild publicerad av Helsingborgs hamn DJI_0095(CC BY 2.5) utsnitt föreställande en Lgjns-wk 861Bild publicerad av Helsingborgs hamn DJI_0114(CC BY 2.5) utsnitt föreställande en Lgjns-wk 861
Länkar till övriga bilder
Fotografen Anders Hultman har en seria bilder från Liljeholmens Godsstation 1996 där Lgjns-wk 861 förekommer.
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen eventuellt möjlig sista två åren av epoken och man kan ha några exemplar.
Not: Vagnarna bör se helt nylevererade ut under denna epok.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt.
Modellerar man Dansk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Not: Vagnarna kan förekomma som hela block av vagnar i vissa terminaler under denna period..
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt.
Modellerar man Dansk MJ epok Vb så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok Vb så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Not: Vagnarna kan förekomma som hela block av vagnar i vissa terminaler under denna period.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för att varje tågsätt ska kunna innehålla 3 eller 4 stycken.
Not: Pga Green Cargos sätt att blanda vagntyper i intermodala tåg under denna period så ser man de sällan i block av identiska vagnar. Däremot ser man ett flertal av de i varje tåg.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma containers i symetriska ändlägen.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 42′ eller 12,5 meter. Lastas i centrerat läge.
12,5 meters jumbocontainer
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Lång vagn för en 45-fots container,en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även för 2 växelflak upp till 7,15 meter eller ett växelflak upp till 45-fot. Lastar även 12,5 meters jumocontainer och 14 meters maxilåda. Tillverkad som containervagn från början och utrustad med hydralisk stötdämpning för växlingsstötar. Totalt 200 st Lgjns-w 831 och 140 st Lgjns-w 871 är tillverkade.
Kännetecken
Axelavstånd 10,000 meter
Längd över buffertar 17,100 meter
Lastytans längd 15,860 meter
Öppen ram av 80-tals-typ. Svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager. Ovanpå ramen ligger ett lasthållande flak som till kan röra sig i längsled ovanpå ramen och är sammankopplade med ramen med hydralisk stötdämpning. Både ramverket och lastflaket har väldigt karaktäristiska utseenden med cirkulära former och gör vagntypen lätt igenkännbar.
Moderna fällbara container-fästen av pin-typ.
OBS! Typerna Lgjns-w 831 och Lgjns-w 871 skiljer sig i vissa detaljer som är uppenbara om man betraktar båda samtidigt. Det gäller speciellt diametern på vissa cirkulära hörnformer och att 831:orna har ett varningsmarkerat tvärstag i ändarna på det stötdämpade lastflaket medans 871:orna helt saknar detta tvärstag.
UIC-nummer
Lgjs-w 831
Kända UIC-nummer är 42 74 440 4 904 till 42 74 440 5 103 (från SJ Godsvagnskatalog 80-tal )
Kända UIC-nummer är 42 74 440 4 905 till 42 74 440 5 103 (från SJ Godsvagnskatalog 1991)
Lgjns-w 831
Kända UIC-nummer är 42 74 443 0 906 till 42 74 443 1 003 (från SJ Godsvagnskatalog 90-tal )
Eventuella UIC-nummer är 42 74 443 0 784 till 42 74 443 0 929 (från lista i SJ Godsvagnskatalog 90-tal )
Lgjns-w 871
Kända UIC-nummer är 42 74 443 1 207 till 42 74 443 1 346 (från SJ Godsvagnskatalog 1991)
Kända UIC-nummer är 42 74 443 1 207 till 42 74 443 1 346 (från SJ Godsvagnskatalog 90-tal )
Eventuella UIC-nummer är 42 74 443 1 206 till 42 74 443 1 346 (från lista i SJ Godsvagnskatalog 90-tal )
Lgjns-w 831/871
Kända UIC-nummer är 42 74 443 1 007 till 42 74 443 1 206 (från Green Cargo Godsvagnskatalog 2020)
Historik och användning
Trots att SJ i mitten av 70-talet investerat i långa containervagnar, 710 st av typen Lgjns 745/746 och 50 st av typen Lgns 752, så har man ändå behov av flera pga de satsningar man gör på att använda större lastbärare än vanliga standard iso-containers. Framför allt är det satsningarna på att ersätta kylvagnar med 12,5 meters jumbocontainers och 14 meters maxilådor som kräver fler långa containervagnar. Så 1983 tar man fram en ny lång typ med stötdämpning som man beställer 200 st av. Den döps till Lgjs-w 831.
Några år senare beställer man 140 st till, men de byggs efter reviderade ritningar, anpassade för högre axeltryck, och döps till Lgjns-w 871. Senare uppgraderas även Lgjs-w 831 till högre axeltryck och döps om till Lgjns-w 831.
Vagnarna sätts genast in i all slags containertrafik och många går i fasta omlopp med maxi-lådor märkta för specifika kunder.
Under perioden 1990 till 2020 syns dessa vagnar i så gott som varje containertåg som SJ och senare Green Cargo kör.
Bilder
Fotograf Rasmus Larsson – 2 st Lgjns-w 831 i December 2019Fotograf Rasmus Larsson – 2 st Lgjns-w 831 i December 2019Fotograf Rasmus Larsson – 2 st Lgjns-w 831 i December 2019Fotograf Rasmus Larsson – 1 st Lgjns-w 871 i December 2019Fotograf Rasmus Larsson – 1 st Lgjns-w 871 i December 2019Fotograf Rasmus Larsson – 1 st Lgjns-w 831 i Mars 2020Fotograf Rasmus Larsson – 1 st Lgjns-w 831 i Mars 2020Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01848(CC BY-SA) Lgjns-w 871 med nummer 42 74 443 1 308-9Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01898(CC BY-SA) Lgjns-w 871 med nummer 42 74 443 1 308-9Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01934(CC BY-SA) Lgjns-w 871 med nummer 42 74 443 1 308-9Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00813(CC BY-SA) Två Lgjns-w 831 eller 871Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00642(CC BY-SA) som visar en Lgjs-w Lgjns-w) 831Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03202(CC BY-SA) utsnitt som visar Lgjs-w 831Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02213(CC BY-SA) Lgjs-w 831Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02505(CC BY-SA) utsnitt som visar Lgjs-w 831Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02656(CC BY-SA) utsnitt som visar Lgjs-w 831 42-74 440 5 028-5Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01956(CC BY-SA) som visar 2 st Lgjns-w 871Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02445(CC BY-SA) som visar en Lgjns-w 871 med nummer 42 74 443 1 168-7Bild publicerad av Helsingborgs hamn DJI_0058(CC BY 2.5) utsnitt föreställande Lgjns-w 871 i Januari 2020Bild publicerad av Helsingborgs hamn DJI_0072(CC BY 2.5) utsnitt föreställande 2 st Lgjns-w 831 i Januari 2020Bild publicerad av Helsingborgs hamn DJI_0095(CC BY 2.5) utsnitt föreställande Lgjns-w 831 i Januari 2020Bild publiceradav Helsingborgs hamn DJI_0096(CC BY 2.5) utsnitt föreställande 2 st Lgjns-w 831 i Januari 2020Bild publicerad av Helsingborgs hamn DJI_0096(CC BY 2.5) utsnitt föreställande Lgjns-w 871 i Januari 2020Bild publicerad av Helsingborgs hamn combiterminal2(CC BY 2.5) föreställande Lgjns-w 831/871 i Oktober 2018, fotograf: Teddy Strandqvist – Studio EJärnvägsmuseums bild JvmKEAE00572(CC BY-SA) utsnitt föreställande 3 st Lgjns-w 831/871Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00574(CC BY-SA) utsnitt föreställande 3 st Lgjns-w 831/871Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02670(CC BY-SA) utsnitt som visat 2 st Lgjns-w 831/871 med 3 st Lgjns 745/746 mellan sigJärnvägsmuseums bild JvmKEAE03026(CC BY-SA) utsnitt föreställande Lgjns-w 831
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig från 1983 och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt.
Not: Bara Lgjs-w 831 varianten existerar och de bör se ganska nya ut men en del med mycket smuts.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt.
Not: Båda varianterna Lgjs-w 831 och Lgjns-w 871 är nödvändiga. Lgjns-w 871 bör se ganska nya ut men en del med mycket smuts medans Lgjs-w 831 kan se lite mer väderbitna ut med avskavd färg på utsatta ställen och en hel del smuts och bromsdamm.
Not 2: Under perioden uppgraderas Lgjs-w 831 till Lgjns-w 831 och vagnar med båda varianterna på märkning kan förekomma samtidigt.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt.
Not: Båda varianterna Lgjns-w 831 och Lgjns-w 871 är nödvändiga. Båda varianterna börjar se lite mer väderbitna ut med avskavd färg på utsatta ställen och en hel del smuts och bromsdamm..
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt.
Not: Båda varianterna Lgjns-w 831 och Lgjns-w 871 är nödvändiga. Båda varianterna börjar se lite mer väderbitna ut med avskavd färg på utsatta ställen och en hel del smuts och bromsdamm..
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma containers.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
45′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Vanligt: 2 st 7,15 meters växelflak.
Kan förekomma upp till maxlängd 45′. Lastas i centrerat läge.
Lång vagn för en 45-fots container,en 40-fots container, en eller två 20-fots containers. Även för 2 växelflak upp till 7,15 meter eller ett växelflak upp till maximalt 45 fot. Enda svenska Lgs/Lgns-vagn utan stötdämpning som byggts från början för att vara containervagn. Exakt 50 st byggda (eller 51 st, olika uppgifter förekommer).
Kännetecken
Axelavstånd 10,000 m
Längd över buffertar 15,900 m
Lastytans längd 14,660 m
Öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Vid leverans har vagnarna 8 st fasta containerfästen av pin-typ. Senare byts dessa mot 12 st moderna fällbara containerfästen. Vissa vagnar har 16 st moderna fällbara containerfästen.
Lastar en 40-fots, en eller två 20-fots container eller en eller två 7.15 meters växelflak. Vissa vagnar tillhör en av de få 2-axliga vagntyperna som kan lasta en 45-fots iso-container.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är 20 74 441 5 425 (från boken Nordens Järnvägar 1977)
Kända UIC-nummer är 42 74 442 5 373 till 42 74 442 5 422 (från SJ Godsvagnskatalog 80-tal + 1991)
Kända UIC-nummer är 42 74 443 5 436 till 42 74 443 5 486 (från SJ Godsvagnskatalog 90-tal lista över vagnar) OBS! katalogen innehåller två olika uppgifter.
Kända UIC-nummer är 42 74 443 5 402 till 42 74 443 5 451 (från SJ Godsvagnskatalog 90-tal + från Green Cargo Godsvagnskatalog 2020)
Historik och användning
I mitten på 1970-talet gör SJ en storsatsning på användning av containers för inrikes transporter. Men eftersom standard 20-fots iso-containers passar dåligt ihop med SJs standard lastpallar så satsar man på att skaffa containers som följer standarden för 20-fots iso-containers vad gäller fästutrustningen, men där själva skåpet är 7,15 meter långt och följer lastflak-standard istället för standard 6 meter för containers. För att frakta dessa krävs längre vagnar än vad som kan åstadkommas genom att bygga om andra vagnstyper. Så SJ låter nytillverka flera typer av 2-axliga containervagnar som kan lasta 2 st 7,15 meters containers och lastflak utrustade med fästen för 20-fots containers. En av dessa vagntyper är Lgns 752, som designas 1975 och levereras i 50 exemplar 1977. Eventuellt byggdes en prototypvagn redan innan beställningen vilket skulle kunna förklara att vissa källor listar att det finns 51 stycken vagnar av denna typ.
Vid leveransen har vagnarna 8 st fasta containerfästen. Senare byggs alla vagnarna om och får 12 st fällbara containertappar. Initialt så används vagnarna uteslutande för SJs egna 7,15 meters containers. Senare hamnar de i den allmänna poolen av containervagnar och används till alla sorters containertransporter. När det skiftet sker är inte klarlagt ännu.
Bilder på Lgns 752
Att hitta ritningar eller bilder som visar hur ramverket på en Lgns 752 ser ut har varit extremt svårt. Ingenstans har vi hittat en ritning som visar vagntypen och inga bilder tagna så att både ramverk och typnamn eller UIC-nummer visas samtidigt har vi hittat. Inte heller har vi kunnat fotografera ramverket på en Lgns 752. De bilder på ramverket vi presenterar här är identifierade genom mätningar och kalkyler som visar att längd och axelavstånd stämmer med Lgns 752 samt att den yttre rambalkens utseende stämmer med utseendet på identifierade bilder på Lgns 752. Vi har sedan jämfört med ramverken för samtliga vagnar med liknande längd och axelavstånd och på så sätt kunnat utesluta typerna Lgjns 745/746, Lgjns-w 831/871, Lgns 881, Lgns 882 samt alla utländska vagnar med liknande mått vi kunnat hitta. Vi är 99,9% säkra på att bilderna som visar ramverken är just Lgns 752 men det finns en mycket liten chans att bilderna föreställer en annan vagntyp som är för oss helt okänd. Men då inställer sig istället frågan varför hittar vi bilder på en okänd vagntyp men inga bilder på Lgns 752 eftersom detta är de enda bilder vi hittat på olastade 2-axliga containervagnar där vagnarna inte 100% säkert kunnat identifieras som en helt annan vagntyp.
Lgns 752 fotograferad av Rasmus Larsson i Stockholm 2019Lgns 752 fotograferad av Rasmus Larsson i Stockholm 2019Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01368(CC BY-SA) utsnitt som visar 2 st Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01414(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02084(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02114(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02125(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02149(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02266(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02357(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02466(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01365(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01366(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01367(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01960(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01989(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01989(CC BY-SA) utsnitt som visar två Lgns 752Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02875(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgns 752Google Maps Satellite utsnitt som visar containervagn med ca 10m axelavstånd som sannolikt är Lgns 752. Publicerad med citaträtt för forskningssyfte.
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig bara om man modellerar åren 1977 till 1979 eftersom vagntypen inte finns i trafik före 1977.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal vagnar, speciellt om man kör trafik med SJs röda 7,15 meters container. Då behöver man hela vagnsätt bestående bara av Lgns 752 och Lgjs 745.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal vagnar. Vi tror att vagnarna under den här epoken ingår i den ordinarie containervagnspoolen men att dessa vagnar tillsammans med Lgjs 745/746 och Lgns 881 ofta dyker upp i block lastade med 7,15 meters containers som transporteras för samma fraktkund.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal vagnar. Under den här epoken ingår vagnarna i den ordinarie containervagnspoolen och fraktar alla sorters containers mellan terminaler.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal vagnar. Under den här epoken ingår vagnarna i den ordinarie containervagnspoolen och fraktar alla sorters containers mellan terminaler.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma containers i ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
45′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 45′. Lastas i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. 146 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter (utan lämmar)
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar av pressad plåt. Gavel och sido-lämmar av durkplåt som kan fällas både inåt och utåt.
Vid användning för containertransport spikas träreglar i golvet för att hindra containern att glida i sidled. Periodvis förekommer även osäkrade containers och att containers lastas ovanpå infälda sidolämmar.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är
21 74 370 6 110-4
21 74 370 6 113-8
21 74 370 6 207-8
21 74 370 6 225-0
SJ godsvagnakatalog 1991 anger att det finns Os-vagnar i nummerserien från 21 74 370 6 110 till 21 74 370 6 255
Historik och användning
Pga ett samtrafikavtal mellan SJ och TGOJ så måste TGOJ hålla en viss procentandel av den svenska vagnparken med standardvagnar. I mitten på 70-talet köper därför TGOJ in 146 st Os-vagnar av typ Os 730 från Waggenbau Niesky pga de stora mängder av liknande vagnar som SJ köper in vid denna tidpunkt.
Vagnarna förväntas ingå i den gemensamma vagnpoolen av Os vagnar. Men frågan är i vilken utsträckning de gör det? Rent krasst finns starka ekonomiska incitament för TGOJ att förrådsställa nya vagnar av typer man köper in för att man måste pga avtalet med SJ. Och sen använda SJs vagnpark för trafiken inom och till och från det egna bannätet. För att inte skapa rykten och misstänksamhet så kan man låta en mindre andel av vagnarna flyta ut i SJs trafik. Oavsett om det är en medveten strategi eller inte så finns gott om rapporter om att standardvagnar TGOJ köper in pga detta avtal ofta blir stående i lager pga bristande efterfrågan skapad av att SJ köper in alldeles för stora kvantiteter vagnar, som sen TGOJ tvingas fylla på ytterligare.
Trots eventuell lagerhållning av vagnarna så dyker enstaka vagnar av denna typ ändå upp lite var stans i Sverige och även utomlands.
Efter millenieskiftet och kanske redan under 1990-talet så är det troligt att de vagnar av typen som finns kvar blir ombyggda till timmer- eller containervagnar av TGOJs. verkstad i Eskilstuna. Obekräftade uppgifter finns om båda typerna. En annan obekräftad uppgift anger att vissa vagnar först blivit timmervagnar och sedan containervagnar. Alternativt kan de hittas avställda på något sidospår. Flera ej ombyggda vagnar ska vara i drift hos IBAB åtminstone år 2010.
Bilder
Järnvägsmuseumd bild JvmKEAE00962(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en TGOJ Os 730 lastad med en container. Troligen fotograferat 1985.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14616_04(CC BY-SA) utsnitt som troligen visar en TGOJ Os 730. Gavelplåtarnas form tyder på detta.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Tillverkad som containervagn från början och utrustad med hydralisk stötdämpning för växlingsstötar. Exakt 50 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 m
Längd över buffertar 14,800 m
Lastytans längd 12,300 m
Öppen ram av Talbot-typ. Svetsad konstruktion med balkar i tydligt 3-dimensionell struktur. Ramen består av två delar som kan röra sig i relation till varandra och är sammankopplade med hydralisk stötdämpning. Dels en vagndel som består av hjulupphängning och ramverk för att bära last och som tar alla vertikala krafter. Dels en draginrättningsdel som består av buffertbalkarna och en genomgående centralbalk som vilar i en kanal i vagndelen, denna del tar alla horisontella krafter i tågets längdriktning.
Vagntyperna Lgjs 741 och Lgjns 791 kan lätt förväxlas med varandra när man betraktar dem, men det finns distinkta skillnader i utseendet.
Lgjs 741 och Lgjns 791 kan särskiljas från varandra genom storleken och formen på de plåtytor som ligger ovanpå ramverket i vagnens ändar, samt genom de plåtar som förbinder containerfästena i vagnens ändar och slutligen genom formen på gnistskydden ovanför hjulen.
Moderna fällbara container-fästen av pin-typ.
Talbot-byggd vagntyp med typiska detaljer
Pyramidliknande förstärkningar över fästena för fjädringen.
AGEVE-detaljer på Talbot-byggda typer
Netrail/GC/SJ Lgjns 791 har platta AGEVE gnistskydd över hjulen.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer som SJ Lgjs är 42 74 440 4 743 till 42 74 440 4 792
Kända UIC-nummer som SJ/GC Lgjns är 42 74 443 ?
Efter övertagand av Netrail 2001
Kända UIC-nummer som Netrail Lgjns är 23 74 443 0 624-3, 23 74 443 0 634-2, 23 74 443 0 649-0, 23 74 443 0 650-8 och 23 74 443 0 667-2 OBS! Vagnarna är registrerade hos Green Cargo och har GC-märkning när de hyrs ut av Netrail.
Netrails 4 st Blå vagnar har dessa nummer och förutom nummer även märkta med namn.
Inköpt i 50 exemplar från vagntillverkaren Talbot. SJ Lgjns 791 har samma ramverk som SJ Lgjs 741 men skiljer sig utseendemässigt i väsentliga detaljer.
Syftet med denna vagntyp är att containervagnar ska kunna skjutsats över växlingsvallar utan att containerfästena går sönder och lastade containers åker av vagnen.
Typnumret säger att vagntypen beställs/skapas 1979 och vi vet inte säkert när de 50 vagnarna levereras men mest troligt sker leverans under 1980. Beställningen är liten och verkar inte vara koordinerad med andra beställningar så syftet är sannolikt att skaffa ersättningsvagnar för vagnar av typerna Lgs och Os-w (c-varianter) med äldre utslitna ramverk som ska skrotas och samtidigt uppgradera till en modernare och mer flexibel vagntyp.
Lgjs 791 uppgraderas till Lgjns 791 någon gång på 90-talet. Vagnarna verkar redan från början ha varit byggda för den högre lastförmågan som krävs för n-klassning och ingen egentlig ombyggnad krävs.
Vagnarnas användning har typiskt varit när enstaka containers ska gå som vagnslast från en hamn till en slutkund och kommer att rangeras på en eller flera rangerbangårdar längs vägen. Eller omvänd riktning.
20 st av vagnarna tas över av Netrail 2001. Om Netrail så småningom tar över samtliga vagnar och om de säljs till Netrail eller om Netrail bara fungerar som uthyrningsagentur och hyr ut dem på uppdrag av ägaren vet vi inte. Vagnarna Netrail tar över är brunmålade utom 4 st som är helt nyrenoverade och målade blå i samma färgskala som senare används för Lgns 081.
20 st nyrenoverade brunmålade Lgjns 791 säljs av företaget Tacoma Trading AB nån gång 2009-2011 till en slovakisk järnvägsoperatör. Om detta är vagnar Netrail haft eller om det är andra vagnar vet vi inte.
4 st Lgjns 791 identifieras uppställda vid Årstaterminalen 2015. Samtliga med dominerande rost och bara spår av originalfärgen kvar. En av dessa bar spår av blå färg medans de andra 3 bar spår av brun färg.
Blåmålad Lgjns 791 med tydlig men inte dominerande rost identifierad av artikelförfattaren i ett Green Cargo containertåg vid Årsta-terminalen i Stockholm år 2018 (bild saknas).
Vagnarna som Netrail hyr ut är RIV-märkta och förekommer utomlands.
Bilder
Vi har två intressanta bildserier på vagntypen. Bildserie 1 fotograferad av artikelförfattaren som visar väderbitna vagnar av typen 2015. Bildserie 2 fotograferad av Bo Japlin som visar Netrails fyra blå vagnar i nyrenoverat skick 2001.
Bildserie 1 – Lgjns 791 i Årsta, Stockholm 2015.
Lgjns 791 Uppställda vid Årsta containerterminal i södra Stockholm. 20:e September 2015. fotograferat av Rasmus Larsson Lgjns 791 Uppställda vid Årsta containerterminal i södra Stockholm. 20:e September 2015. Andra vagnen från vänster är blå – fotograferat av Rasmus Larsson Lgjns 791 Uppställda vid Årsta containerterminal i södra Stockholm. 20:e September 2015. fotograferat av Rasmus Larsson Lgjns 791 Uppställda vid Årsta containerterminal i södra Stockholm. 20:e September 2015. fotograferat av Rasmus Larsson Lgjns 791 Uppställda vid Årsta containerterminal i södra Stockholm. 20:e September 2015. fotograferat av Rasmus Larsson Lgjns 791 Uppställda vid Årsta containerterminal i södra Stockholm. 20:e September 2015. fotograferat av Rasmus Larsson Lgjns 791 Uppställda vid Årsta containerterminal i södra Stockholm. 20:e September 2015. fotograferat av Rasmus Larsson Lgjns 791 Uppställda vid Årsta containerterminal i södra Stockholm. 20:e September 2015. fotograferat av Rasmus Larsson
Nyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverade Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverade Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo JaplinNyrenoverad Lgjns 791 i Göteborg 2001. Foto: Bo Japlin
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha några exemplar.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha några exemplar.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen nödvändig, men hur många exemplar man behöver och vilka färgställningar och skick de ska vara i beror väldigt mycket på vad man modellerar för operatörer och trafik.
Oklart om denna vagntyp förekommer i Green Cargos tåg under denna period. Samma gäller för den trafik som Cargo Nets driver och som tidigare låg i det samägda bolaget Rail Combi AB. Om Netrail inte tog över alla driftdugliga Lgjns 791 så kan kvarvarande vagnar hamnat hos Cargo Net. Icke driftdugliga vagnar kan ha varit kvar hor Green Cargo och senare blivit renoverade till driftdugligt skick.
Förekommer med blå eller brun målning som uthyrningsvagnar i tåg hos olika järnvägsoperatörer.
Modellerar man en operatör som använder dessa vagnar så bör man ha några blåmålade och ett flertal brunmålade.
Modellerar man Dansk MJ epok Vb så är vagntypen möjlig eftersom Netrails vagnar av typen är RIV-märkta och uthyrda till kunder som använder de i internationell trafik och man kan ha nägra exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok Vb så är vagntypen möjlig eftersom Netrails vagnar av typen är RIV-märkta och uthyrda till kunder som använder de i internationell trafik och man kan ha några exemplar.
Hyrvagnarna används huvudsakligen i systemtåg för containertransporter och flera Lgjns 791 som bildar ett block i ett systemtåg är typiskt.
Not: Vagnarna kan vara antingen blåmålade eller brunmålade under denna period med mer eller mindre dominerande rost. Blåmålade vagnar kan se nyrenoverade ut.
Epok VIa 2010-2020
Förekommer med blå eller brun målning i Green Cargos containertåg.
Minst 20 st av vagnarna är sålda till en slovakisk järnvägsoperatör. Hur de används i trafik av dem vet vi inte.
Not: Vagnarna kan vara antingen blåmålade eller brunmålade under denna period med mer eller mindre dominerande rost.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma container i centrerat läge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
10′ ISO-container
Möjligt: 4 st halvlast eller tomma containers.
Möjligt: 2 st maxlast, halvlast eller tomma containers i symetriskt ändläge.
Lång vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även för 2 växelflak upp till 7,15 meter eller ett växelflak upp till 44-fot. Tillverkad som containervagn från början och utrustad med hydralisk stötdämpning för växlingsstötar. 710 st (eller 780 st) vagnar av typen byggda. De flesta av dessa är fortfarande i drift år 2021.
Kännetecken
Axelavstånd 10,000 meter
Längd över buffertar 17,100 meter
Lastytans längd 14,600 meter
Öppen ram av Talbot-typ. Svetsad konstruktion med balkar i tydligt 3-dimensionell struktur. Ramen består av två delar som kan röra sig i relation till varandra och är sammankopplade med hydralisk stötdämpning. Dels en vagndel som består av hjulupphängning och ramverk för att bära last och som tar alla vertikala krafter. Dels en draginrättningsdel som består av buffertbalkarna och en genomgående centralbalk som vilar i en kanal i vagndelen, denna del tar alla horisontella krafter i tågets längdriktning.
Moderna fällbara container-fästen av pin-typ.
Lastar en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Lastar även två växelflak upp till 7,15 meter eller ett växelflak upp till 44-fot.
AGEVE-byggd vagntyp med typiska detaljer
Platta gnistskydd över hjulen.
Två raka förstärkningar på rambalkarna ovanför varje hjulfjäderfäste.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är:
Lgjs 745 före 1998
Från 42 74 440 4 120 till 42 74 440 4 314
Lgjs 746 före 1998
Från 42 74 440 4 321 till 42 74 440 4 560
Från 42 74 440 4 568 till 42 74 440 4 742
Från 42 74 440 4 804 till 42 74 440 4 903
Som Lgjns 745/746 efter 1998
Från 42 74 443 0 000 till 42 74 443 0 780
OBS! Numren från 624 till 667 (eller troligen från 621 till 670) tillhör sannolikt vagntypen Lgjns 791 som är en kortare variant av vagn tillhörande samma vagnfamilj.
Historik och användning
I mitten av 1970-talet, efter att SJ hade byggt om hundratals öppna godsvagnar till containervagnar som lastade containers upp till 40-fots längd, så bestämde sig SJ för att framtiden låg i större containers anpassade för den europeiska järnvägens standardiserade lastpall. Man beställde därför 610 st helt nya långa containervagnar av Talbot-typ anpassade för de större containertyperna man ansåg vara mer användbara och framtidssäkra. Några år senare kompletterades med ytterligare 100 st vagnar av typen.
Observera att vissa av vagnarna ursprungligen byggdes i ett enklare utförande med billigare bromssystem och färre containerfästen avsedda att användas tillsammans med SJs egna semipermanent monterade lastbärare i styckegodstrafik. Dessa vagnar betecknades Lgjs 745 medans övriga vagnar betecknades Lgjs 746. Enligt de flesta källor byggdes 195 st Lgjs 745 och totalt 515 st Lgjns 746.
Syftet med denna vagntyp är att containervagnar ska kunna skjutsats över växlingsvallar utan att containerfästena går sönder och lastade containers åker av vagnen.
Från det att dessa vagnar levererades på 1970-talet fram till idag har de varit ett ständigt inslag i nästan alla containertåg i Sverige. Och förekommer även ofta insprängda i allmänna vagnslasttåg.
Bilder
Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02456(CC BY-SA) som visar en Lgjns 745/746 lastad med tank-container från SockerbolagetJärnvägsmuseums bild JvmKEAE03418(CC BY-SA) som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03296(CC BY-SA) som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03525(CC BY-SA) som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAJ00229(CC BY-SA) som visar en Lgjns 745/746 under lastning i Västberga 1998 i södra Stockholm – Fotograf Bo GyllenbergJärnvägsmuseums bild JvmKEAE02482(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02493(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02530(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02654(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02482(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02530(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02493(CC BY-SA) utsnitt som visar två Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02654(CC BY-SA) utsnitt som visar två Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02654(CC BY-SA) utsnitt som visar två Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01365(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01366(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01367(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01960(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01989(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02875(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02772(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgjns 745/746Detalj på Lgjns 745/746, notera att skylten kommer från en Lgjns 791 men har fått data ändrade utan att man också ändrade typnumret. Okänt om skylten på andra sidan är felaktig på samma sätt. Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2018Detalj på Lgjns 745/746, notera att skylten kommer från en Lgjns-w 831/871 men har fått data ändrade utan att man också ändrade typbeteckningen. Okänt om skylten på andra sidan är felaktig på samma sätt. Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2019Detalj på Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2019Detalj på Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2019Detalj på Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2019Detalj på Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2020Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2020Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2019Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2019Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2019Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2019Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2019Lgjns 745/746 – Fotograf Rasmus Larsson, Stockholm 2019
Ytterligare en massa bilder på vagntypen finns hos Järnvägsmuseum men dessa är avsedda att marknadsföra SJs concept maxilådor och jumbocontainers och har ett väldigt begränsat värde för att visa vagntypen och dess detaljer.
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok I-III 1948-1967
Vagntypen förekommer inte före epok IV.
Epok IVa 1967-1979
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig från 1974 och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt
Modellerar man Dansk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig från 1974 och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig från 1974 i länder som tillåter 10 meters axelavstånd och man kan ha något exemplar.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt
Modellerar man Dansk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt
Modellerar man Dansk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt
Modellerar man Dansk MJ epok Vb så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok Vb så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha tillräckligt många vagnar för minst ett helt tågsätt
Modellerar man Dansk MJ epok VI så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok VI så är vagntypen möjlig och man kan ha något exemplar.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tom container i symetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer EJ
35′ SEALAND-container
Förekommer EJ
Växelflak
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma växelflak upp till 7,15 meter i symetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st tomt växelflak i asymetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tomt växelflak upp till maxlängd 44′ i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Tillverkad som containervagn från början och utrustad med hydralisk stötdämpning för växlingsstötar. Nästan helt identisk med DB Lgjs 575.1Exakt 50 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 m
Längd över buffertar 14,800 m
Lastytans längd 12,300 m
Öppen ram av Talbot-typ. Svetsad konstruktion med balkar i tydligt 3-dimensionell struktur. Ramen består av två delar som kan röra sig i relation till varandra och är sammankopplade med hydralisk stötdämpning. Dels en vagndel som består av hjulupphängning och ramverk för att bära last och som tar alla vertikala krafter. Dels en draginrättningsdel som består av buffertbalkarna och en genomgående centralbalk som vilar i en kanal i vagndelen, denna del tar alla horisontella krafter i tågets längdriktning.
Vagntyperna Lgjs 741 och Lgjns 791 kan lätt förväxlas med varandra när man betraktar dem, men det finns distinkta skillnader i utseendet.
Lgjs 741 och Lgjns 791 kan särskiljas från varandra genom storleken och formen på de plåtytor som ligger ovanpå ramverket i vagnens ändar, samt genom de plåtar som förbinder containerfästena i vagnens ändar och slutligen genom formen på gnistskydden ovanför hjulen.
Moderna fällbara container-fästen av pin-typ.
Vissa vagnindivider är RIV-märkta
Talbot-byggd vagntyp med typiska detaljer
Runda pressformade gnistskydd över hjulen.
En pyramidformad förstärkning på rambalkarna ovanför varje hjulfjäderfäste
UIC-nummer
I början verkar vagnarna varit RIV-märkta med UIC-nummer 20 74 440 4 001 till 20 74 440 4 050
Kända UIC-nummer är 42 74 440 4 001 till 42 74 440 4 050
Under senare tid kan RIV-märkta vagnar haft nummer som börjar på 21 74
Syftet med denna vagntyp är att containervagnar ska kunna skjutsats över växlingsvallar utan att containerfästena går sönder och lastade containers åker av vagnen.
Ungefär samtidigt som denna vagn köps in bestämmer sig SJ för att satsa på en egen containertyp som motsvarar ett 7,15 meters växelflak i dimensionerna men med fästanordningar som följer standarden för 20-fots iso-containers. Man satsar även på något man kallar en Jumbo-box med fästen motsvarande en 40-fots container men med större längd, bred och höjd. Eftersom SJ runt 1974 redan har massor med Lgs-vagnar som lastar alla iso-containerstorlekar men inte alls klarar de större egna typerna av lastbärare som SJ satsar på så blir det väldigt få vagnar inköpta av denna korta vagntyp men mer än 10 gånger så många av den längre typen med samma grunddesign dvs SJ Lgjs 745/746.
Lgjs 741 vagnarna verkar ha använts i originalutförande utan några märkbara ändringar eller ombyggnader ända till de tas ur trafik nån gång efter millenieskiftet. En vagn ska fortfarande varit i drift hos Green Cargo enligt foto från 2012 av Anders K. som även säger att den fortfarande är i drift 2015.
Vagnarnas användning har typiskt varit när enstaka containers ska gå som vagnslast från en hamn till en slutkund och kommer att rangeras på en eller flera rangerbangårdar längs vägen. Eller omvänd riktning.
Bilder
Bilder på vagnarna vid leverans finns hos Järnvägsmuseum i en serie tagen i Solna 1974. Bilder på vagnarna efter år av användning finns bla tagna av järnvägsfotografen Ulf L Eriksson och av järnvägsfotografen Anders K. på Järnvägshistoriskt forum.
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig efter 1974 och man bör ha några exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig eftersom några vagnar av typen är RIV-märkta och uthyrda till kunder som använder de i internationell trafik och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok IVa så är vagntypen möjlig eftersom några vagnar av typen är RIV-märkta och uthyrda till kunder som använder de i internationell trafik och man kan ha något exemplar.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha några exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig eftersom några vagnar av typen är RIV-märkta och uthyrda till kunder som använder de i internationell trafik och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok IVb så är vagntypen möjlig eftersom några vagnar av typen är RIV-märkta och uthyrda till kunder som använder de i internationell trafik och man kan ha något exemplar.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha några exemplar.
Modellerar man Dansk MJ epok Va så är vagntypen möjlig eftersom några vagnar av typen är RIV-märkta och uthyrda till kunder som använder de i internationell trafik och man kan ha något exemplar.
Modellerar man Europeisk MJ epok Va så är vagntypen möjlig eftersom några vagnar av typen är RIV-märkta och uthyrda till kunder som använder de i internationell trafik och man kan ha något exemplar.
Epok Vb 2001-2010
Enstaka vagnar är fortfarande i drift hos Green Cargo under epok Vb och vagntypen är nödvändig om man modellerar Svensk MJ epok Vb och man bör ha ett fåtal exemplar.
Vagnarna kan vara bra kandidater för ett fiktivt privat järnvägsföretag under denna epok.
Epok VIa 2010-2020
En vagn är fortfarande i drift hos Green Cargo under epok VI och vagntypen är nödvändig om man modellerar Svensk MJ epok VI och man bör ha ett exemplar.
Vagnarna kan vara bra kandidater för ett fiktivt privat järnvägsföretag under denna epok.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma container i ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
10′ ISO-container
Möjligt: 4 st halvlast eller tomma containers.
Möjligt: 2 st maxlast, halvlast eller tomma containers i symetriskt ändläge.
Vagn för 2 st 20-fots containers. Vagntypen används huvudsakligen i systemtåg för transport av fliscontainers. Vagntypen har skapats genom ombyggnad av Kbps eller Os-vagnar med 9 meters axelavstånd, dvs någon av typerna Kbps 741, Kbps 752 eller Os 711/731/751.Minst 135 st exemplar har byggts av vagntypen.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter
Öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Rester av borttagna stolphållare, resthåll efter borttagna gångjärn för gavel och sido-lämmar och rester av borttagna lastsäkringsdetaljer på ytterbalkarna.
Fasta containerfästen av pin-typ för 2 st 20-fots containers.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är i två serier
från 42 74 443 5 302 till 42 74 443 5 401
från 42 74 443 5 452 till 42 74 443 5 486 – Eventuellt börjar denna nummerserie på ett tidigare nummer men då överlappar nummerserien med den officiella nummerserien för Lgns 752
Not: Vagnarna med UIC-nummer 42 74 443 5 300 och 42 74 443 5 301 listas av Green Cargo som Lgns 930 men detta stämmer inte. De numren användes för 2 vagnar av typen Lgns 882 under åren 1991-1996. Därefter finns ingen indikation på att numren använts alls.
Historik och användning
Runt 1993 skapar SJ tillsammans med skogsbolaget Korsnäs ett transportkoncept för träflis baserat på en extra rymlig 20-fots iso-container utan tak. Containern har en speciell lyft-anordning som gör att en hjullastare enkelt kan tömma containerna genom att rotera den. Till containern tar SJ fram en billig men stark containervagn genom att rensa en övertalig Os vagn med 9 meters hjulbas på allt onödigt och sen montera fasta containerfästen av pin-typ för 2 st 20-fots containers.
Systemet fungerar väldigt bra och efter ett tag har SJ, och senare Green Cargo, vagnar för ca 7 st hela systemtåg bara med Lgns 930-vagnar i drift för Korsnäs och andra skogsbolags flistransporter.
Så småningom ersätts den ursprungliga containertypen av en ny typ av fliscontainer skapad av Innofreight som fortfarande är baserad på en iso-container men har större volym. Innofreight containern används tillsammans med en ny typ av automatiserad lasttömningsutrustning från Innofreight. Efterfrågan på flistransporter har fortsatt öka och numera körs systemtågen för fliscontainers med tre olika vagntyper, dels Lgns 930, dela en nyare 2-axlig containervagn av typen Lgns 081 och dels 4-axliga containervagnar av typen Sgns eller Sgnss. För det mesta består dessa systemtåg av endast en vagntyp men ibland kan man se enstaka Lgns 930 eller Lgns 081 insprängda som reservvagnar i ett heltåg av den andra typen vagnar. Det förekommer även att fliståg består av 2 eller tre block av vagnar där varje block har samma vagntyp men blocken kan ha olika vagntyp sinsemellan i samma tåg.
Efter införandet av containervagnstypen Lgns 081, som initialt avsågs användas bara för flis-containers i systemtåg, så börjar enstaka övertaliga Lgns 930 dyka upp i vanliga containertåg. Omfattningen är inte stor och majoriteten av Lgns 930-vagnarna används fortfarande bara för fliscontainers i systemtåg.
Bilder
Eftersom Lgns 930 nästan helt går i systemtåg för fliscontainers, och därför i princip alltid är lastade även inne på terminalerna, så har det visat sig extremt svårt att hitta bilder som visar hur ramverket ser ut. Till slut hittade vi 2 st vagnar på Eniros flygfotokarta över TGOJ-verkstaden i Eskilstuna (Green Cargos huvudverkstad) som matchar de schematiska ritningar som finns i SJs och Green Cargos godsvagnshandböcker på Lgns 930.
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig om man kör systemtåg med flistransporter och då behöver man hela tågsätt som bara består av denna vagntyp.
Vagntypen används normalt inte för annan containertrafik än flistransporter.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen nödvändig om man kör systemtåg med flistransporter och då behöver man hela tågsätt som bara består av denna vagntyp.
Vagntypen används normalt inte för annan containertrafik än flistransporter.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen nödvändig om man kör systemtåg med flistransporter och då behöver man hela tågsätt som bara består av denna vagntyp.
För övrig containertrafik är vagntypen nödvändig och man bör ha några få av dessa vagnar eftersom enstaka vagnar dyker upp även i vanliga containertåg.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Förekommer EJ.
20′ ISO-container
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma containers i ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot.Minst 3193 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar av pressad plåt. Gavel och sido-lämmar av durkplåt som kan fällas både inåt och utåt.
Vid användning för containertransport spikas träreglar i golvet för att hindra containern att glida i sidled. Periodvis förekommer även osäkrade containers och att containers lastas ovanpå infälda sidolämmar.
UIC-nummer
Os 711
Kända UIC-nummer är 21 74 370 2 420 till 21 74 370 3 419
Os 731
Kända UIC-nummer är 21 74 370 3 420 till 21 74 370 3 719
Os 751
Kända UIC-nummer är 21 74 370 3 720 till 21 74 370 3 999
Kända UIC-nummer är 21 74 370 7 000 till 21 74 370 8 612
Historik och användning
Med start på 30-talet och fortsatt ända fram tom 70-talet så eftersträvar SJ en godsvagnsflotta som består av bara 2 enhetstyper, en täckt 2-axlig vagntyp och en öppen 2-axlig vagntyp. Under perioden tillkommer även en 4-axlig öppen vagntyp som eftersträvad standard. Dessa standardvagnar byggs i stora serier som ska motsvara ca 50 års behov men kundernas krav och europeiska standarder ändras väsentligt fortare än så med resultatet att standardvagnparken redan efter 10-20 år är förlegad. I början på 60-talet har SJ en enorm mängd öppna godsvagnar med 11 meters lastytelängd men kunderna och europeiska standarder kräver 12,620 meters lastytelängd. Så SJ drar igång ett omfattande investeringsprogram som dels innebär förlängningar av befintliga vagnar och dels nyanskaffningar. Detta program genererar nya Os-vagnar av 60-talstyperna och senare flera olika ombyggda vagntyper kallade Os-w. Programmet fortsätter under början av 1970-talet med nya vagnar av typerna Os 711/731/751.
Vagnar av typen SJ Os 711/731/751 är INTE främst till för transport av containers. Däremot fungerar de som reservkapacitet för containertransporter. Os-vagnarnas främsta användning ör för leveranser av produkter från basindustri som skog och stål. Det gör att hamnarna i Södra och Västra Sverige har ett ständigt överskott av tomma Os-vagnar. I Malmö, Ystad, Trelleborg och Helsingborg kommer det tomma Os-vagnar i retur från Europa med tågfärjorna. I Göteborg lastas gods från järnväg över till fartyg vilket ger stora överskott av tomma Os-vagnar. SJ har en stående praxis om att tomma O-vagnar ska skickas norrut, men det kräver att det finns plats över i ett norrgående tåg eller att man kör ett helt tåg med tom-vagnar till stor kostnad. Periodvis kan därför bangårdar i södra Sverige vara nästan fulla med tomma O-vagnar som väntar på att skickas norrut.
I Göteborg har man även problemet att om det anlöper flera stora containerfartyg samtidigt så får man slut på containervagnar. Där uppstår därför idén att man kan lösa båda problemen på samma gång genom att ta ett helt tåg med tomma K och O-vagnar och fylla det med containers som ska till Bergslagen eller Norrland. Helst Os-typer med 12,620 meters lastytelängd som klarar 1 st 40-fots container eller 2 st 20-fots containers. Förutom att man blir av med besvärliga O-vagnar vinner man även att containervagnarna kan reserveras för destinationer som Stockholm och Jönköping, som skickar tillbaks dem till Göteborg inom ett dygn, medans en containervagn skickad till Bergslagen eller Norrland kommer vara borta minst 3 dygn och troligen väsentligt längre än så. Vid extrem brist på containervagnar så skickas K och O-vagnar med containers även till terminaler som Årsta och Solna i Stockholm och till Jönköping, men då är det knappast hela tåg utan några få vagnar som kompletterar ett tåg som mest består av containervagnar.
När järnvägen avregleras och flera mindre privata operatörer träder in på marknaden så satsar flera av dessa på att köpa övertaliga Kbps och Os-vagnar för konvertering till containervagnar. Se vagntypen Div bolag Lgs (strippad Kbps eller Os 9m). Även SJ konverterar Os 711/731/751 och Kbps 741 till containervagnar typ Lgns 930
Bilder
Järnvägsmuseumd bild JvmKEAE00962(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en SJ Os 711/731/751 lastad med en röd container från ACL. Troligen fotograferat 1985. Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00252(CC BY-SA) Som visar SJ Os 711 med nummer 21 74 370 3 358-2Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00299(CC BY-SA) Som visar SJ Os 711 med nummer 21 74 370 3 358-2Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00258(CC BY-SA) Som visar SJ Os 711 med nummer 21 74 370 3 358-2Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01199(CC BY-SA) Som visar SJ Os 711Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14841_01(CC BY-SA) utsnitt som visar en SJ Os 711/731/751 lastad med en container. Fotograferat 1976 av Seved Walther. Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14841_03(CC BY-SA) utsnitt som visar en SJ Os 711/731/751 lastad med en container. Fotograferat 1976 av Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02187(CC BY-SA) utsnitt Den bakre vagnen med röd container är en Os 711/731/751Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01368(CC BY-SA) utsnitt som visar en SJ Os 711/731/751 använd för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01711(CC BY-SA) utsnitt som visar en SJ Os 711/731/751 i typisk användning.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01112(CC BY-SA) som visar SJ Os 731 med nummer 21 74 370 3 657-7Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01124(CC BY-SA) som visar SJ Os 731 med nummer 21 74 370 3 657-7Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00444(CC BY-SA) utsnitt som visar SJ Os 711/731/751Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00445(CC BY-SA) utsnitt som visar SJ Os 711/731/751Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00446(CC BY-SA) utsnitt som visar en SJ Os 711/731/751 i typisk användning.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00595(CC BY-SA) utsnitt som visar flera SJ Os 711/731/751 i typisk användning.Fotograf Rasmus Larsson – SJ Os 711/731/751 i Augusti 2020Fotograf Rasmus Larsson – SJ Os 711/731/751 i Augusti 2020Fotograf Rasmus Larsson – SJ Os 711/731/751 i Augusti 2020Fotograf Rasmus Larsson – SJ Os 711/731/751 i Augusti 2020Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00989(CC BY-SA) utsnitt som visar en SJ Os 711/731/751 på en containerterminal.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03388(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 t.v. och Os 711/731/751 t.h.
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig och man bör ha flertal exemplar.
Modellerar man containertrafik mellan Göteborg och Bergslagen/Norrland bör man ha flera hela tågsätt bestående av en mix av olika K och O-typ vagnar med 12,620 meters lastytelängd. Dessa vagnsätt startar trafikspelet/uppvisningen som tomvagnar i Göteborg, där de får last och går sen enkel resa till Bergslagen/Norrland där de lossas och överförs till annan trafik.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal exemplar.
Modellerar man containertrafik mellan Göteborg och Bergslagen/Norrland bör man ha flera hela tågsätt bestående av en mix av olika K och O-typ vagnar med 12,620 meters lastytelängd. Dessa vagnsätt startar trafikspelet/uppvisningen som tomvagnar i Göteborg, där de får last och går sen enkel resa som extrainsatta tåg till Bergslagen/Norrland där de lossas och överförs till annan trafik.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal exemplar.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen nödvändig och man bör ha något exemplar.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha något exemplar.
Lastning vid IMS87 körningar
Vagnen kräver extra lastsäkringstid på c-terminal vid trafikspel.
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast, eller tomma containers i ändlige.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
OBS! Denna vagntyp representerar ett koncept. När vi identifierat faktiska vagnar tillhörande en operatör så får dessa en egen presentation.
Vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. Okänt antal har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter
Öppen ram eller trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Varierande mängd kvarvarande stolpar och gavell-lämmar av standard O-typ i durkplåt, inga sido-lämmar. Fästen för lämmar finns kvar tydligt synliga. Alla stolphållarna finns kvar tydligt synliga. Resterande stolpar har kapats lraftigt.
Har ofta fasta eller fällbara containerfästen av modern typ. Men kan även ha diverse budgetlösningar på containerfästen.
UIC-nummer
Inga kända UIC-nummer för närvarande.
Historik och användning
När järnvägen avregleras i slutet på 80-talet och flera mindre privata operatörer träder in på marknaden så satsar flera av dessa på att köpa övertaliga Kbps och Os-vagnar för att köra heltåg med såna vagnar mellan Göteborg och Bergslagen eller mellan Småland och Göteborg. Tanken är att erbjuda prispressade transporter för basindustri som stål och skog. Dvs exportgods till Göteborg och Containers med importgods från Göteborg. Konceptet blir snabbt en flopp för exportkunderna vill ha heltågslösningar med specialvagnar helt integrerade i ett skräddarsytt logistikflöde, eller packa direkt i iso-containers.
Däremot visar det sig att det finns efterfrågan på frakt av lastade iso-container i båda riktningarna så de inköpta Kbps och Os-vagnarna konverteras på billigast möjliga sätt för att bara transportera iso-containers.
Typiskt ör borttagna sidolämmar och sidostolpar samt eventuella kvarvarande stolpar kraftigt nedkapade. Vissa vagnar har golv andra inte. En del märks om som Lgs eller Lgns andra fortsätter vara klassade som Kbps eller Os även efter konverteringen.
Under en period så kan man spara pengar på lägre trafikavgifter om man kör 4-axliga vagnar istället för 2-axliga. Då kopplas många av dessa konverterade vagnar samman permanent, två och två, så att man skapar 4-axliga vagnar som kan klassas som Laags.
Bilder
Utsnitt som visar en GC Kbps 741 konverterad för containertransport. Källa: Helsingborgs Hamn bild M2.jpg Fotograf: Green Cargo Licens: Creative Commons erkännandeUtsnitt som visar en GC Kbps 741 konverterad för containertransport. Källa: Helsingborgs Hamn bild M2 (1).jpg Fotograf: Green Cargo Licens: Creative Commons erkännande
Länkar till övriga bilder
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok III 1948-1967
Vagntypen förekommer inte före epok V.
Epok IVa 1967-1979
Vagntypen förekommer inte före epok V.
Epok IVb 1979-1988
Vagntypen förekommer inte före epok V.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man bör ha vagnar av typen om man modellerar containertrafik med mindre privata järnvägsbolag.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen möjlig och man bör ha vagnar av typen om man modellerar containertrafik med mindre privata järnvägsbolag.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så är vagntypen möjlig och man bör ha vagnar av typen om man modellerar containertrafik med mindre privata järnvägsbolag.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma containers i symetriskt ändläge.
Förekommer: 1 st halvlast eller tom container i asymetriskt ändläge.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. 2698 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 9,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar av pressad plåt. Gavel-lämmar av durkplåt som kan fällas både inåt och utåt. Inga sido-lämmar men fästen för sådana syns tydligt.
Vid användning för containertransport spikas träreglar i golvet för att hindra containern att glida i sidled. Periodvis förekommer även osäkrade containers.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är 21 74 335 2 000 till 21 74 335 4 099
Kända UIC-nummer är 21 74 335 4 402 till 21 74 335 4 999
Historik och användning
Under 1970-talet slutar skogsindustrin att flotta timmer i älvarna och övergår istället till att i stor utsträckning transportera timmer på järnväg. Till detta används framför allt O-vagnar av olika typer. Eftersom O-vagnarna har sidolämmar blir de besvärliga att lasta och lossa. Kör man de med fällda sidolämmar får man istället problem med att sidolämmarna skadas och måste repareras. SJ beställer därför 1200 st helt nya Os-vagnar men utan sidolämmar. De första 1100 st av dessa döps till Kbps 741 och de sista 100st levererade får höga timmergavlar och döps till Kbps 752. Därefter bygger SJ om 1598 st Os-vagnar till Kbps 741 genom att ta bort sidoplåtarna.
Vagnar av typen SJ Kbps741/752 är INTE främst till för transport av containers. Däremot fungerar de som reservkapacitet för containertransporter. Kbps-vagnarnas främsta användning ör för interna frakter av timmer inom skogsindustrin och leveranser av produkter från skogsindustrin som t ex sågade trävaror.
Med tiden blir Kbps-vagnarna överflödiga. Dels därför att skogsindustrin vill frakta timmer på vagnar med timmerbankar av liknande typ som man använder på timmerlastbilar. Timmerbankar ger avsevärda produktivitetsvinster vid terminalhanteringen av timret så Kbps-vagnarna ersätts med andra vagntyper. Och dels därför att kraven på leveranskvalité för skogsindustrins produkter ökar. Det duger inte längre att frakta sågade trävaror öppet eller under en presenning. Istället efterfrågas allt mer torra transporter i olika typer av täckta vagnar.
Resultatet blir att många Kbps-vagnar konverteras till täckta varianter av K- och L-vagnar eller konverteras till containervagnar av Lgns och Laags-typer.
Bilder
Vagn 7 räknat från vänster är en standard Kbps 741. Övriga vagnar är av typerna Bilspedition Kbps 761 c-variant och Bilspedition Kbps 741 c-variant. Fotograferat i Göteborg 2000 av Bo Japlin.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03198(CC BY-SA) Bilden visar Kbps 741 som används för containertransport. Oklart när bilden är tagen men inte tidigare än 1986. Troligen 1990-tal.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03656(CC BY-SA) utsnitt som visar lastning av Kbps 741 med container. Oklart när bilden är tagen men inte tidigare än 1986. Troligen 1990-tal.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03200(CC BY-SA) utsnitt som visar Kbps 741 lastad med container. Oklart när bilden är tagen men inte tidigare än 1986. Troligen 1990-tal.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00245(CC BY-SA) Bilden visar Kbps 741 med nummer 21 74 335 3 461-7Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00376(CC BY-SA) Bilden visar Kbps 741 med nummer 21 74 335 3 461-7Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00393(CC BY-SA) Bilden visar Kbps 741 med nummer 21 74 335 3 461-7Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01366(CC BY-SA) utsnitt som visar Kbps 741 på Årsta containerterminal i Stockholm. Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14717_01(CC BY-SA) utsnitt som visar Kbps 741 med nummer 21 74 335 3 068-0 i Älvkarleby 1975.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14717_04(CC BY-SA) Bilden visar Kbps 741 med nummer 21 74 335 3 068-0 i Älvkarleby 1975.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14717_03(CC BY-SA) Bilden visar Kbps 741 med nummer 21 74 335 3 068-0 i Älvkarleby 1975.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14717_02(CC BY-SA) Bilden visar detalj på Kbps 741 med nummer 21 74 335 3 068-0 i Älvkarleby 1975.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01640(CC BY-SA) Bilden visar Kbps 741 med nummer 21 74 335 3 348-6
2007 och 2009 Fotograferades vagnar av typen konverterade till containervagnar, men fortfarande märkta Kbps, Berlin. Ägare NME, Neukölln-Mittenwalder Eisenbahn AG.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. 50 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 8,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar av pressad plåt. Gavel och sido-lämmar av durkplåt som kan fällas både inåt och utåt.
OBS! Spännstag under vagnen utformat av rundstång.
Vid användning för containertransport spikas träreglar i golvet för att hindra containern att glida i sidled. Periodvis förekommer även osäkrade containers och att containers lastas ovanpå infälda sidolämmar.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är:
21 74 370 6 011-4
21 74 370 6 028-8
21 74 370 6 049-4
Troliga nummer från 21 74 370 6 000 till 21 74 370 6 049
Historik och användning
Pga ett samtrafikavtal mellan SJ och TGOJ så måste TGOJ hålla en viss procentandel av den svenska vagnparken med standardvagnar. I mitten på 60-talet köper därför TGOJ in 50 st Os-vagnar av typ Os 659 pga de stora mängder av liknande vagnar som SJ köper in vid denna tidpunkt.
Vagnarna förväntas ingå i den gemensamma vagnpoolen av Os vagnar. Men frågan är i vilken utsträckning de gör det? Rent krasst finns starka ekonomiska incitament för TGOJ att förrådsställa nya vagnar av typer man köper in för att man måste pga avtalet med SJ. Och sen använda SJs vagnpark för trafiken inom och till och från det egna bannätet. För att inte skapa rykten och misstänksamhet så kan man låta en mindre andel av vagnarna flyta ut i SJs trafik. Oavsett om det är en medveten strategi eller inte så finns gott om rapporter om att standardvagnar TGOJ köper in pga detta avtal ofta blir stående i lager pga bristande efterfrågan skapad av att SJ köper in alldeles för stora kvantiteter vagnar, som sen TGOJ tvingas fylla på ytterligare.
Trots eventuell lagerhållning av vagnarna så dyker enstaka vagnar av denna typ ändå upp lite varstans i Sverige och även utomlands.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. Minst 2420 st har existerat fördelat på undertyperna med 60 st Os 64, 173 st Os 65, 166 st Os 661, 620 st Os 662, 1141 st Os 663, 20 st Os 68, 240 st Os 682.
Kännetecken
Axelavstånd 8,000 meter
Längd över buffertar 13,860 meter
Lastytans längd 12,620 meter
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar av pressad plåt. Gavel och sido-lämmar av durkplåt som kan fällas både inåt och utåt. Gavel-lämmar av typen traditionell fasad O-gavel. OBS! Det existerar enstaka vagnindivider som med tiden fick raka gavel-lämmar.
OBS! Spännstag under vagnen utformat av rundstång.
Vid användning för containertransport spikas träreglar i golvet för att hindra containern att glida i sidled. Periodvis förekommer även osäkrade containers och att containers lastas ovanpå infälda sidolämmar.
Vagnarna av typen Os 662 med nummer 370 2 000 till 370 2 159 och samtliga vagnar av typen Os 682 (nummer 370 2 160 till 370 2 399) har 4 st fastspänningsanordningar för virke på varje långsida medans alla övriga vagnar har 6 st fastspänningsanordningar för virke på varje långsida. Fastspänningsanordningen består av kättingar som förvaras i små metallkorgar på ena sidan av vagnen och av en spännanordning på andra sidan vagnen.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är:
Os 64
Från 21 74 370 0 000 till 21 74 370 0 059
Os 65
Från 21 74 370 0 060 till 21 74 370 0 232
Os 661
Från 21 74 370 0 233 till 21 74 370 0 307
Från 21 74 370 1 560 till 21 74 370 1 570
Från 21 74 370 1 860 till 21 74 370 1 939
Os 662
Från 21 74 370 0 308 till 21 74 370 0 370
Från 21 74 370 1 260 till 21 74 370 1 559
Från 21 74 370 1 571 till 21 74 370 1 607
Från 21 74 370 1 940 till 21 74 370 2 159
Os 663
Från 21 74 370 0 371 till 21 74 370 1 259
Från 21 74 370 1 608 till 21 74 370 1 859
Os 68
Från 21 74 370 2 400 till 21 74 370 2 419
Os 682
Från 21 74 370 2 160 till 21 74 370 2 399
Ytterligare nummer med oklar typ (från SJ godsvagnakatalog 1991)
Från 21 74 370 6 000 till 21 74 370 6 049 (troligen TGOJ Os 659)
Från 21 74 370 6 100 till 21 74 370 6 109 (troligen NBJ Os)
Historik och användning
Efter att SJ köpt in ett tusental standard Europeiska Kbs-vagnar och konstaterat att de var mindre flexibla än de klassiska svenska O-vagnarna så tog man fram en ny vagntyp baserad på Kbs men med svenska sido- och gavel-lämmar av klassisk O-vagnstyp. Dessa beställdes i större mängd från flera olika svenska tillverkare i 5 olika undertyper.
Studerar man undertyperna så framstår det som att SJ först beställer en provserie på 60 st vagnar med typbenämningen Os 64. I SJs godsvagnshandbok från 1971 finns en ritning på en Os-vagn med stolparna placerade identisk med hur de sitter på en Kbs-vagn, men de angivna måtten för stolpavstånden stämmer inte alls med ritningen. Sannolikt är detta en ritning på hur SJ Os 64 ser ut. Det vore dessutom rimligt att man först bygger en provserie baserat helt på Kbs-vagnen men där man byter ut sidolämmarna av pressad plåt mot plana plåtar.
Efter detta verkar man ha tagit fram en reviderad ritning och byggt en lite större provupplaga på 173 vagnar med typbeteckningen SJ Os 65. Bilder visar att nu har man ändrat stolparnas placering. Orsaken är att Kbs-vagnens 10 sidostolpar sitter där de sitter för att fästena inte ska vara i vägen för de 6 identiskt långa sidolämmarna och deras låsmekanismer. Men med 9 st sidoplåtar av O-typ så innebär Kbs-vagnens placering av stolparna att sidoplåtarna måste göras i flera olika längder, i stället för en enda standardlängd. Så av produktions och underhållsrationella skäl behöver man flytta stolparnas placering så att varje stolpe kommer att stå precis i skarven mellan två lika långa sidoplåtar.
SJ verkar ha bråttom att få fram en större serie Os-vagnar så beställningar läggs ut på 3 olika svenska tillverkare. Allting tyder på att typerna Os 661, Os 662 och Os 663 tillverkas prallellt och numreras från samma nummerserie vartefter de levereras, eftersom de har saxande nummerserier. Troligen representerar typnumren de olika tillverkarnas vagnar och samtliga vagnar bör vara från samma ritningsunderlag framtaget av SJ genom de två första provserierna. Skillnader mellan vagntyperna uppkommer sannolikt genom att tillverkarna har friheten att modifiera vissa saker för att uppnå effektivare produktion eller anpassa ritningarna till komponenter från olika underleverantörer.
Om man utgår ifrån att numreringen speglar leveransordningen så får man följande leveransschema.
75 st Os 661
63 st Os 662
889 st Os 663
300 st Os 662
11 st Os 661
37 st Os 662
252 st Os 663
80 st Os 661
220 st Os 662
Totalt levererat 166 st Os 661, 620 st Os 662, 1141 st Os 663
1968 levereras 260 st Os 68 som är anpassade för automatkoppel och användning på malmbanan. 240 st av dessa modifieras senare till typ Os 682.
Vagnarnas huvudsakliga användning är INTE containertransporter. Men pga att de är en av vagntyperna som kan lasta 40-fots containers så syns de ofta lastade med containers.
Vagnarna är populära och efterfrågade av den tunga exportindustrin och flexibla i användningen vilket gör att SJ prioriterar Os vagnarna till annat än containertrafik. Deras vanlighet i containertrafik skiljer sig därför från de mindre populära Kbs-vagnarna. På bilder från perioden framstår Kbs-vagnar som ungefär lika vanliga som olika typer av O-vagnar i containertågen trots att det totala beståndet av O-vagnar är mångdubbelt större än beståndet av Kbs-vagnar.
Under 1970 och 1980-talen när SJ har tillgång till större mängder containervagnar så fungerar ändå Os-vagnarna som reservkapacietet för containertransporter pga att det nästan alltid snabbt går att få fram en tom Os-vagn. Speciellt i hamnarna i södra och västra Sverige, dit containers med importgods kommer, så finns ett överflöd av tomma Os-vagnar som ska skickas norrut.
Redan under 90-talet börjar SJ sälja av stora delar av beståndet av Os-vagnar från 60-talet vilket gör att de dyker upp hos många mindre privata järnvägsbolag och ofta grovt konverterade till containervagnar.
Bilder
Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14065Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar Os 663 med nummer 21 74 370 0 639-8 fotograferad 1968 i Skandiahamnen GöteborgJärnvägsmuseums bild JvmKBDB14065Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar Os 64/65/661/662/663 fotograferad 1968 i Skandiahamnen GöteborgJärnvägsmuseums bild JvmKBDB14066Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar Os 663 med nummer 21 74 370 0 639-8 och en Os 64/65/661/662/663 använda för containertransport och fotograferade 1968 i Skandiahamnen GöteborgJärnvägsmuseums bild JvmKBDB14066_03Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar Os 663 med nummer 21 74 370 1 023-4 samt ytterligare en Os 64/65/661/662/663 använda för containertransport. Skandiahamnen Göteborg 1968.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14066_04Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar Os 663 med nummer 21 74 370 1 023-4 samt ytterligare en Os 64/65/661/662/663 använda för containertransport. Skandiahamnen Göteborg 1968.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14068_01Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar två Os 64/65/661/662/663 använda för containertransport. Skandiahamnen Göteborg 1968.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14089_01Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar 4st Os 64/65/661/662/663 fotograferade 1968 på Göteborg Norra containerterminal Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13887(CC BY-SA) utsnitt som visar en Os 64/65/661/662/663 använd för containertransport fotograferad 1970 på Sundsvalls Containerterminal.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13886_03 (CC BY-SA) utsnitt som visar Os 65 med nummer 21 74 370 0 067-2 fotograferad 1970 på Sundsvalls Containerterminal Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14069_01Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar Os 663 med nummer Os 21 74 370 0 960-8 fotograferad 1968 på Solna containerterminal i Stockholm.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14143_01(CC BY-SA) utsnitt som visar en Os 64/65/661/662/663 använd för containertransport fotograferad 1969 på Solna Containerterminal i Stockholm.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14143_02(CC BY-SA) utsnitt som visar en Os 64/65/661/662/663 använd för containertransport fotograferad 1969 på Solna Containerterminal i Stockholm. OBS, även vagnen som sticker fram till vänster är av samma typ.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14347_03(CC BY-SA) utsnitt som visar Os 682 med nummer 21 74 370 2 304-7 fotograferad 1972 i Norrbotten.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14544_03(CC BY-SA) utsnitt som visar Os 64/65/661/662/663 använd för containertransport fotograferad 1973 i Skandiahamnen Göteborg. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14544_06(CC BY-SA) utsnitt som visar Os 64/65/661/662/663 använd för containertransport fotograferad 1973 i Skandiahamnen Göteborg. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14544_04(CC BY-SA) utsnitt som visar Os 64/65/661/662/663 använd för containertransport fotograferad 1973 i Skandiahamnen Göteborg. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14560(CC BY-SA) utsnitt som visar en Os 64/65/661/662/663 använd för containertransport fotograferad 1973 på Västerås Containerterminal.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14841_04(CC BY-SA) utsnitt som visar Os 64/65/661/662/663 använd för containertransport fotograferad 1976 på Karlstads Containerterminal. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14882_04(CC BY-SA) som visar Os 661 med nummer 21 74 370 0 299-1 använd för containertransport fotograferad 1975. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13850_01CC BY-SA) som visar Os 663 med nummer 21 74 370 1 036-6 i typisk användning fotograferad 1970 i Värtan.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13850CC BY-SA) som visar Os 663 med nummer 21 74 370 1 036-6 i typisk användning fotograferad 1970 i Värtan.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00443CC BY-SA) utsnitt som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 i typisk användning.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00503CC BY-SA) utsnitt som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00254CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00710CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02783CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02784CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03133CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03133CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03388CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03389CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03389CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03390CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03390CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03395CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03414CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 använda för containertransport.Os 64/65/661/662/663/68/682 I Stockholm xxxxxxx fotograf Rasmus LarssonOs 64/65/661/662/663/68/682 I Stockholm xxxxxxx fotograf Rasmus LarssonOs 64/65/661/662/663/68/682 I Stockholm xxxxxxx fotograf Rasmus LarssonOs 64/65/661/662/663/68/682 I Stockholm xxxxxxx fotograf Rasmus LarssonJärnvägsmuseums bild JvmKEAE00850(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 i typisk användning.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00846(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 i typisk användning.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00887(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Kbps 752 t.v. och Os 64/65/661/662/663/68/682 t.h.JvmKEAE02783(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Kbps 752 t.v. och Os 64/65/661/662/663/68/682 t.h.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03133(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Kbps 752 t.v. och Os 64/65/661/662/663/68/682 t.h.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01814(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Kbps 752 t.v. och Os 64/65/661/662/663/68/682 t.h.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03388(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Os 64/65/661/662/663/68/682 t.v. och Os 711/731/751 t.h.
Vagntypen förekommer åren 1965 till 1966 och om man modellerar dessa år kan man ha några exemplar begränsat till subtyperna Os 64 och Os 65.
Epok IVa 1967-1979
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal exemplar av subtyperna Os 662 och Os 663 samt enstaka exemplar av övriga subtyper. Subtyperna Os 68 och Os 682 bör man undvika om man inte modellerar trafik på malmbanan.
Not: Om flera Os-vagnar av denna 60-tals typ uppträder på samma plats vid samma tiillfälle så är det viktigt för realismen att dessa representerar en slumpmässig blandning av subtyper.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal exemplar av subtyperna Os 662 och Os 663 samt enstaka exemplar av övriga subtyper. Subtyperna Os 68 och Os 682 bör man undvika om man inte modellerar trafik på malmbanan.
Not: Om flera Os-vagnar av denna 60-tals typ uppträder på samma plats vid samma tiillfälle så är det viktigt för realismen att dessa representerar en slumpmässig blandning av subtyper.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha några exemplar av subtyperna Os 662 och Os 663 samt enstaka exemplar av övriga subtyper. Subtyperna Os 68 och Os 682 bör man undvika om man inte modellerar trafik på malmbanan.
Not: Om flera Os-vagnar av denna 60-tals typ uppträder på samma plats vid samma tiillfälle så är det viktigt för realismen att dessa representerar en slumpmässig blandning av subtyper.
Modellerar man Svensk MJ epok Va så vagntypen eventuellt förekommande som tillfällig containertransport hos ett mindre järnvägsföretag.
Not: Typisk för mindre järnvägsbolag är att de köpt en uppsättning vagnar av viss subtyp på begagnatmarknaden. Genom att hålla sig till en subtyp så fungerar vagnarna som sitt eget reservdelslager. Det gör att fördelningen på subtyper blir helt annorlunda hos dessa bolag än hos SJ och Green Cargo.
Epok Vb-VI 2001-2020
Modellerar man Svensk MJ epok Vb eller VI så vagntypen eventuellt förekommande som tillfällig containertransport hos ett mindre järnvägsföretag.
Not: Typisk för mindre järnvägsbolag är att de köpt en uppsättning vagnar av viss subtyp på begagnatmarknaden. Genom att hålla sig till en subtyp så fungerar vagnarna som sitt eget reservdelslager. Det gör att fördelningen på subtyper blir helt annorlunda hos dessa bolag än hos SJ och Green Cargo.
Avställda vagnar av typen kan förekomma uppställda på ett sidospår eller vid en verkstad i avvaktan på konvertering till containervagn eller timmervagn.
Lastning vid IMS87 körningar
Vagnen kräver extra lastsäkringstid på c-terminal vid trafikspel.
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tom container i symmetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
Vagnar som lastar 2 st 20-fots containers. Vagnen är en ombyggd Kbs som fått golv, sidolämmar och sidostolpar borttagna och sedan utrustats med fasta containerfästen. Minst 79 st har existerat.
Artikeln kompletterad med uppgifter från Christer Andersson.
Kännetecken
Axelavstånd 8,000 m
Längd över buffertar 13,860 m
Lastytans längd 12,500 m
Öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Gavellämmar av Europeisk standard UIC-typ. Inga sidolämmar men fästen finns för sidolämmar av Europeisk standard UIC-typ. Alla sidostolpar borttagna men alla hållare för dessa finns kvar. Gavelstolpar kvar. Vissa vagnar har avkapade gavelstolpar.
Fasta containerfästen av styrvinkeltyp för 2 st 20-fots containers.
Många av vagnarna är märkta “För Volvo-Container Of-Pöb-Of”.
UIC-nummer
Före 1980 och RIV märkt
Vagnarna är utspridda över 3 kända serier UIC-nummer
från 21 74 441 5 067 till 21 74 441 5 091
21 74 441 5 452
från 21 74 441 5 659 till 21 74 441 5 661
Efter 1980 och RIV märkt
Vagnarna är utspridda över 2 kända serier UIC-nummer
Från 21 74 442 5 060 till 21 74 442 5 084
Från 21 74 442 5 423 till 21 74 442 5 426
Efter 1980 och EJ RIV märkt
Vagnarna är utspridda över 2 kända serier UIC-nummer
Från 42 74 442 5 060 till 42 74 442 5 084
Från 42 74 442 5 423 till 42 74 442 5 426
not: Nån gång slutet av 80-talet eller första åren av 90-talet förlorar vagnarna RIV-märkningen. Troligen när de inte längre behövs för tågen till Gent.
Ytterligare en nummerserie efter 1980
Om ytterligare vagnar av denna typ skapats så bör dessa haft nummer inom serien 42 74 442 5 468 till 42 74 442 5 999.
eller utan RIV 42 74 442 5 017 till 42 74 442 5 059
not: Från 1980 verkar Lgs (fd Klps) som konverteras till Lgs 731 behålla sina nummer. Nummer som blir lediga ifall Lgs (fd Klps) återgår till att vara vanliga Kbs tas troligen över av nya Lgs 731-vagnar. Eventuellt sker samma sak mellan åren 1973 och 1980 när vagnarna har nummer i 441-serien.
Historik och användning
Under åren 1972 till 1975 skapas ett flertal varianter på containervagnar genom ombyggnation av andra vagntyper eller genom nybyggnation. Syftet är att fylla behovet av containervagnar som uppkommer genom den utbyggnad av terminaler som SJ gör under denna period. Gemensamt för alla dessa är att de framstår som relativt genomtänkta koncept som tas fram på ett planerat sätt med leverans ett eller två år efter att ritningarna skapts. Typiskt är att en större grupp vagnar av viss typ avdelas för ombyggnad och det sker en tydlig leverans av dessa ombyggda vagnar under en begränsad tid.
Parallellt med detta så körs containertägen åt Volvo mellan Olofström och Göteborg. Volvo är en fast kund med krav på låga kostnader och rationell containerhantering inom deras egna fabriksområden. Man ställer även krav på att snabbt kunna öka transportkapaciteten på containers utan att detta ska påverka produktiviteten vid lastning och lossning. SJs vanliga metod, att låta K och O-vagnar av olika typer fungera som reservkapacitet för containertransporter, när inga containervagnar är lediga, fungerar därför inte bra för Volvo-tågen, eftersom det leder till produktivitetsförluster när vagnarna ska lastas.
Det verkar därför som att SJ 1973 inför metoden att låta de minst populära Kbs-vagnarna fungera som pool för vid-behov-konvertering av enstaka K eller O-vagnar till riktiga containervagnar av typen Lgs 731 som kan sättas in i Volvo-tågen snabbt när kapaciteten behöver öka med en eller några få vagnar åt gången. Lgs 731 är dessutom en vagntyp som uppkommer automatiskt då den dominerande vagntypen i Volvotågen, Klps från 1966, måste renoveras för att trägolven inte håller längre och man vill skapa en mer hållbar och snabblastad konstruktion av containerhållare än Klps-vagnarnas bultade pin-fästen. Effekten är att när 1972 års Lgs-typer börjar levereras så har redan 25 stycken Lgs 731 levererats och fått UIC-nummer precis före Lgs 722 och Lgs 723.
Principen leder så småningom till nya metoder för att snabbt konvertera K och O-vagnar till billiga och snabblastade containervagnar genom att låta kapade stolpar fungera som containerhållare och därmed ännu några containervagnstyper, men då är det inte längre Lgs 731-vagnar.
Enligt uppgifter på Järnvägshistoriskt forum så fanns problem med att vagnar av denna typ som var avdelade för Volvo-tågen kunde bli använda för andra containertransporter och komma på villovägar. Man märkte därför en del av vagnarna på samma sätt som Lgs 681 med “För Volvo-Container Of-Pöb-Of”. Detta verkar inte ha hjälpt utan senare så ändrades även typmärkningen från Lgs till Lgs-y. Och då ska problemet ha upphört. Oklart exakt när dessa märkningsändringar skett.
Så gott som alla dessa vagnar gick till skrot 2002 men användes i Volvo-trafiken ända fram tills dess. Vagnarna kan ha köpts av något privat järnvägsbolag som skrot och använts som de var eller som en grund för att skapa Lgns eller Laags-vagnar.
Bilder
Vi saknar ännu 100% bekräftade bilder på Lgs 731 däremot finns en del bilder på Volvotåg där vagnar av denna typ sannolikt är blandade med vagnar av typen Klps (c-variant av Kbs). Vagnarna är i princip omöjliga att skilja åt på håll och lastade.
Järnvägsmuseums bild JvmKDAA07208(CC BY-SA) utsnitt som visar två vagnar som är fd Kbs, den vänstra vagnen ser ut att ha dolda containerhörn och därför c-fästen av vinkeltyp och borde vara en Lgs 731, medans den högra har synliga containerhörn och därför c-fästen av pin-typ och borde vara en Klps. Notera även att den högra vagnen ser ut att ha fått 4 extra stolpfästen. Se SJ Kbps 761 för bilder på Kbs-vagnar med extra stolpfästen för timmertransport. Bilden tagen 1983 av LO Karlsson.
Vagn avsedd för experimentell piggy-back trafik under början av 1960-talet.Exakt 10 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd: 8,000 m
Längd över buffertar: 13,800 m.
Lastytans längd: 12,560 m
Öppen ram i mycket udda helsvetsad konstruktion.
Vagnen har hjulbanor för lastbilstrailers längs sidorna och en uppstickande centralbalkar som både är bärande och fungerar som styrskena för speciella styrhjul som trailern måste vara utrustad med.
UIC-nummer
Vagnarna hade aldrig UIC-nummer före de byggdes om till containervagnar.
Historik och användning
Vagnarna byggdes 1960 med en experimentell konstruktion som möjliggjorde att lastbilar kunde backa upp semitrailers på dem från speciella ramper. Syftet var att testa så kallad piggy-back trafik. Vagnarna fick typbeteckningen Lqs.
Vagnarna gick under en kort period på en fast rutt till och från Älvsjö Station i södra Stockholm ned någon terminal i Göteborg som den andra ändpunkten. Eventuellt användes de för ett test av en ny linje för piggyback-trafik Göteborg-Solna 1966 innan första omgången av de nya trailervagnarna av typen SJ Slps l(senare Sds) levererades samma år. Experimenten med Lqs-vagnen blev en flopp och vagnarna byggdes om till containervagnar 1967. De döptes då först om till Llps men ändrades ganska snart till Klps (Lqs) och senare till Lgs 681.
Observera att dessa vagnar aldrig förekommit i trafik parallellt med Slps-vagnarna utan togs ur trafik innan dessa levererades. Möjligen kan de ha stått på något angränsande terminalspår under något år innan de byggdes om till containervagnar för Volvotåget.
Bilder på trailerversionen Lqs
Järnvägsmuseums bild JvmKBDB11352Public Domain Mark (PDM) som visar en Lqs-vagnar i samband med en mässa 1961. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB10880Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John Hylterskog.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB10881Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John HylterskogJärnvägsmuseums bild JvmKBDB10882Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John HylterskogJärnvägsmuseums bild JvmKBDB10883Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John HylterskogJärnvägsmuseums bild JvmKBDB10884Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John HylterskogJärnvägsmuseums bild JvmKBDB10885Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John HylterskogJärnvägsmuseums bild JvmKBDB10886Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John HylterskogJärnvägsmuseums bild JvmKBDB10887Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John HylterskogJärnvägsmuseums bild JvmKBDB10888Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John HylterskogJärnvägsmuseums bild JvmKBDB10889Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John HylterskogJärnvägsmuseums bild JvmKBDB10890Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1961. Fotograf John HylterskogJärnvägsmuseums bild JvmKBDB12482_01Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1962. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB12482_02Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1962. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB12482Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1962. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13153_15Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1964. Fotograf Unvér.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13153_16Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1964. Fotograf Unvér.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13153_17Public Domain Mark (PDM) som visar Lqs-vagnar under lastning på Älvsjö Station i södra Stockholm 1964. Fotograf Unvér.
I trailervagnsutförande kan vagnen förekomma 1962 till 1964 i trafik mellan Älvsjö Station och en annan terminal (saknar just nu uppgift om vilken) med rimlig historisk korrekthet och troligen 1966 i en test av linjen Göteborg-Solna. Trafikperiod är 1961 till 1968 om man vill hålla sig inom konceptet ”vad som skulle kunna varit” och köra en egen kreativ linje någonstans i Sverige.
Observera att vagnen kräver speciella trailers som dels är lägre än normala trailers under denna period och dels har speciella styr- och säkrings-detaljer monterade i underredet.
En viktig aspekt att ta hänsyn till är att dessa vagnar ALDRIG använts för trailertrafik parallellt med vagntypen Sds/Slps som levererades 1966 för den riktiga trafikstarten för trailertransporter på linjen Göteborg-Solna.
Epok IVa-VI 1967-2020
Vagntypen i trailervagnsutförande förekommer inte efter epok III.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. Totalt 1044 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 8,000 m
Längd över buffertar 13,860 m
Lastytans längd 12,500 m
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar samt gavel och sidolämmar i pressad plåt av Europeisk standard UIC-typ.
Vid användning för containertransport spikas träreglar i golvet för att hindra containern att glida i sidled. Periodvis förekommer även osäkrade containers.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är 06 74 333 0 000 till 06 74 333 0 998 (från SJ godsvagnskatalog 1971 och SJ godsvagnskatalog 1980-tal)
Kända UIC-nummer är 06 74 333 0 000 till 06 74 333 1000 (från SJ godsvagnskatalog 1991)
Historik och användning
Mellan 1962 och 1964 byggdes 1044 st öppna flakvagnar med stolpar och låga sidolämmar av standard UIC-typ åt SJ. Initialt kallades typen Ore men efter 1967 hade de beteckningen Kbs.
Vagnarnas huvudsakliga användning är INTE containertransporter. Men pga att de på 1960-talet är nästan den enda vagntypen som kan lasta 40-fots containers så syns de ofta lastade med containers.
Sidolämmarnarna konstruktion gjorde att dessa vagnar inte var lika flexibla i användningen som öppna flakvagnar av den liknande typ Os som SJ beställde i tusentals exemplar med leveransstart 1965. Kbs-vagnarna hamnade därför redan som nästan nya i en kategori vagnar som SJ ansåg lämpliga att avdela för dedikerad specialtrafik och även använda som grund för permanent konvertering för dedikerad specialtrafik, t ex typ SJ Klps (c-variant av Kbs). Kbs är även grunden för containervagnstypen SJ Lgs 731 som under lång tid var den dominerande vagntypen i de så kallade Volvo-tågen.
Under 1970 och 1980-talen när SJ har tillgång till större mängder containervagnar så fortsätter Kbs-vagnarna vara vanliga som reservkapacietet för containertransporter. På bilder från perioden framstår Kbs-vagnar som ungefär lika vanliga som olika typer av O-vagnar i containertågen trots att det totala beståndet av O-vagnar är mångdubbelt större än beståndet av Kbs-vagnar.
Bilder
Vi har inte kunnat hitta några bilder eller ritningar som visar hur ramverken på dessa vagnar ser ut. Däremot finns en del bilder som visar vagnarnas övriga utseende och detaljer samt hur dessa använts för containertrafik.
Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00964(CC BY-SA) som visar en Kbs med nummer 21 74 333 0 134-8Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01221(CC BY-SA) som visar Kbs nummer 21 74 333 0 877-2 med fällda sidolämmar.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB09891Public Domain Mark (PDM) som visar typisk användningen av Kbs år 1965 när vagnen fortfarande är märkt Ore 90915. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB09945Public Domain Mark (PDM) som visar typisk användningen av Kbs år 1965 när vagnen fortfarande är märkt Ore 90915. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14195_01(CC BY-SA) som visar användningen av Kbs med nummer 21 74 333 0 806-1 för containertransport till vanlig lastplats 1969. Fotograf Unvér.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14196_04(CC BY-SA) som visar användningen av Kbs med nummer 21 74 333 0 806-1 för containertransport till vanlig lastplats 1969. Fotograf Unvér.Järnvägsmuseums bild KbsJvmKBDB14841_02(CC BY-SA) som flera Kbs lastade på en överföringsvagn. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14841_03(CC BY-SA) utsnitt som visar detaljer på Kbs med nummer 21 74 333 0 764-2. Fotograf troligen Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13324_02Public Domain Mark (PDM) som visar en Kbs använd för att demonstrera containertransport på industrimässa. Fotograf A-P Jonasson 1965Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13325Public Domain Mark (PDM) som visar en Kbs använd för vanligt gods. Fotograf A-P Jonasson 1965Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13449_01Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar flera Kbs använda för containertransport i Göteborgs hamn 1966. Fotograf: A-P Jonasson.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13449_03)Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar flera Kbs använda för containertransport i Göteborgs hamn 1966. Fotograf: A-P Jonasson.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13887(CC BY-SA) utsnitt som visar en Kbs använd för containertransport fotograferad 1970 på Sundsvalls Containerterminal.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14089_01Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar en Kbs fotograferad 1968 på Göteborg Norra containerterminalJärnvägsmuseums bild JvmKBDB14143_01(CC BY-SA) utsnitt som visar en Kbs använd för containertransport fotograferad 1969 på Solna Containerterminal i Stockholm.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14143_02(CC BY-SA) utsnitt som visar en Kbs använd för containertransport fotograferad 1969 på Solna Containerterminal i Stockholm.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14284_02CC BY-SA) utsnitt som visar en Kbs använd för containertransport. fotograferad 1971 på Solna Containerterminal i Stockholm. Fotograf UnvérJärnvägsmuseums bild JvmKBDB14544_03(CC BY-SA) utsnitt som visar Kbs använd för containertransport fotograferad 1973 i Skandiahamnen Göteborg. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14544_04(CC BY-SA) utsnitt som visar 3 st Kbs använda för containertransport fotograferad 1973 i Skandiahamnen Göteborg. Fotograf Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14544_06(CC BY-SA) utsnitt som visar 3 st Kbs använda för containertransport fotograferad 1973 i Skandiahamnen Göteborg. Fotograf Seved Walther. Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01417(CC BY-SA) utsnitt som visar en Kbs använd för containertransport.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01814(CC BY-SA) utsnitt som visar en Kbs
Vagntypen förekommer under åren 1062 till 1966. Modellerar man dessa år är vagntypen absolut nödvändig och förekommer ofta lastade med containers i vagnslasttåg. Man bör ha ett flertal vagnar av typen.
Epok IVa 1967-1979
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal vagnar av typen.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal vagnar av typen.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen möjlig och man bör ha några exemplar.
Epok Vb-VI 2001-2020
Modellerar man Svensk MJ epok Vb eller VI så vagntypen eventuellt förekommande som tillfällig containertransport hos ett mindre järnvägsföretag.
Avställda vagnar av typen kan förekomma uppställda på ett sidospår eller vid en verkstad i avvaktan på konvertering till containervagn eller timmervagn.
Lastning vid IMS87 körningar
Vagnen kräver extra lastsäkringstid på c-terminal vid trafikspel.
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tom container i symmetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. Ombyggda från vagn typ Hbis av 60-talstyp. Totalt 10 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 8,000 m
Längd över buffertar 14,020 m
Lastytans längd 12,780 m
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar i pressad plåt av standard europeisk UIC-typ. Inga sidolämmar. Gavellämmar av o-vagnstyp
Vid användning för containertransport spikas träreglar i golvet för att hindra containern att glida i sidled.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är 21 74 335 4 392 till 21 74 335 4 401
Historik och användning
Den här vagntypen framstår som en testserien för att se om övertaliga vagnar av typ Hbis från 1960-talet kan användas till något mer efterfrågat. Men eftersom endast 10 st byggs så får vi anta att ombyggnaden inte motsvarade någon egentlig efterfrågan. Troligen för att efterfrågan på vagnar för timmertransporter hade lämnat Kbps-typen i mitten på 80-talet och övergått till vagnar av typ Lps med mer effektiva timmerbalkar av samma typ som användes på timmerlastbilar.
De vagnar som byggts hamnar naturligt i den allmänna poolen av Kbps-vagnar som fortfarande används för timmertransporter. Antagligen har någon av dessa vagnar även förekommit som reservkapacitet för containertransporter men det är inget vi hittat någon dokumentation av och inte heller har vi sett något som tyder på att vagntypen konverterats till containervagn.
Bilder
Vi har inte hittat några bilder på vagntypen.
Länkar till övriga bilder
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok I-III
Vagntypen förekommer inte före epok IV.
Epok IVa
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig och man bör ha
Epok IVb
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör
Epok Va
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha
Epok Vb
Modellerar man Svensk MJ epok Vb eller VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha
Epok IV
Modellerar man Svensk MJ epok Vb eller VI så är vagntypen nödvändig och man bör ha
Lastning vid IMS87 körningar
Vagnen kräver extra lastsäkringstid på c-terminal vid trafikspel.
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. Ombyggd från vagn typ Kbs. Minst 192 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 8,000 m
Längd över buffertar 13,860 m
Lastytans längd 12,500 m
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar och gavellämmar av Europeisk standard UIC-typ. Inga sidolämmar men fästen finns för sidolämmar av Europeisk standard UIC-typ. Vagnen är utrustad med korgar för kedjorna till fastspänningsanordningen för timmer.
Vid användning för containertransport spikas träreglar i golvet för att hindra containern att glida i sidled. Periodvis förekommer även osäkrade containers.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är 21 74 335 4 200 till 21 74 335 4 391
Historik och användning
Från mitten av 1960-talet och till slutet av 1970-talet så har SJ stor brist på vagnar lämpade för timmertransporter. Samtidigt har man ett stort antal vagnar av typen Kbs som används ganska lite. SJ konverterar därför vid flera tillfällen Kbs-vagnar mer eller mindre permanent så de fungerar bättre för timmertransporter. Redan för 1968 används ett antal Kbs fortfarande märkta Ore med borttagna sidolämmar för timmertransporter. Senare konverteras ett antal Kbs så att de får borttagna sidolämmar och utrustas med extra stolpfästen som möjliggör en mer lastningsvänlig placering av stolparna vid timmerstransport, på bilder är dessa märkta Kbs.
Vi vet också att med start 1976 konverterades 192 st Kbs till Kbps 761 genom att bl a demontera sidolämmarna. Om Kbps 761 är mer eller mindre identisk med någon av ovanstående konverteringar eller är ytterligare en variant har vi inte kunnat utröna ännu. Vagntypen ska ha fastspänningsanordning för virke likt andra Kbps och Os-vagntyper.
Vagnarnas huvudsakliga användning är INTE containertransporter. Men under perioder då efterfrågan på timmertransporter är liten så förekommer dessa vagnar som kapacitetsreserv för containertransporter. Med tiden minskar även efterfrågan på dessa vagnar för timmertransporter vartefter mängden Lps och Sgns-vagnar med moderna timmerbalkar ökar.
Vagntypen har sannolikt under 1990-talet blivit konverterad till containervagnar av olika typer. Dessa typer är på alla sätt identiska med vagnar som konverterats direkt från Kbs, men kan ha extra stolpfästen. fastspänningsutrustning för virke m.m. kvar.
2009 Fotograferades vagnar av typen konverterade till containervagnar, men fortfarande märkta Kbps i Berlin. Ägare NME, Neukölln-Mittenwalder Eisenbahn AG.
Bilder
Vi har hittat två serier med bilder på Kbs-vagnar konverterade för timmertransport 1966 och 1968.. Bilderna visar två olika konverteringar men ingen typ som säkert motsvarar Kbps 761.
2008 och 2009 fotograferades vagnar av typen konverterade till containervagnar och utrustade med containerfästen men fortfarande märkta Kbps i Berlin. Ägare NME, Neukölln-Mittenwalder Eisenbahn AG. Se övriga bilder.
Se även bilder på vagntypen Bilspedition Kbps 761 c-variant som endast skiljer sig från originalet genom att stolpar kapats korta och tagits bort.
Bildserie från 1966 med Kbs (Ore) endast strippade på sidolämmarna
Bildserie från 1968 med Kbs strippade på sidolämmarna och med extra stolpfästen
Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13717_03Public Domain Mark (PDM) Kbs-vagnar utan sidolämmar och med extra stolpfästen för timmertransporter. Fotograf: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13717_04Public Domain Mark (PDM) Kbs-vagnar utan sidolämmar och med extra stolpfästen för timmertransporter. Fotograf: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13718_02Public Domain Mark (PDM) En rad med Kbs-vagnar utan sidolämmar och med extra stolpfästen för timmertransporter. Fotograf: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13718_03Public Domain Mark (PDM) Kbs-vagnar utan sidolämmar och med extra stolpfästen för timmertransporter. Fotograf: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13718_04Public Domain Mark (PDM) Kbs-vagnar utan sidolämmar och med extra stolpfästen för timmertransporter. Fotograf: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13719_01Public Domain Mark (PDM) Kbs-vagn utan sidolämmar och med extra stolpfästen för timmertransporter. Fotograf: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13719_03Public Domain Mark (PDM) En rad med Kbs-vagnar utan sidolämmar och med extra stolpfästen för timmertransporter. Fotograf: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13720 Public Domain Mark (PDM) Kbs-vagnar utan sidolämmar och med extra stolpfästen för timmertransporter. Fotograf: A-P Jonasson
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig från 1976 och man bör ha några vagnar av typen.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha några vagnar av typen.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha några vagnar av typen.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen eventuellt möjlig som tillfällig containertransport hos ett mindre järnvägsföretag.och man kan ha några vagnar av typen.
Not: Oombyggda vagnar av typen hittas sannolikt uppställda på ett sidospår under denna period. Eventuellt kan hela tågsätt med dessa vagnar och andra Kbps-typer stå uppställda tomma som reservkapacitet för timmertåg i händelse av större mängder stormfällt virke som måste hanteras.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så är vagntypen eventuellt möjlig som tillfällig containertransport hos ett mindre järnvägsföretag.och man kan ha några vagnar av typen.
Not: Oombyggda vagnar av typen hittas sannolikt avställda på ett sidospår under denna period.
Lastning vid IMS87 körningar
Vagnen kräver extra lastsäkringstid på c-terminal vid trafikspel.
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tomma containers i symmetriskt ändläge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
Dubbelvagn för 4 st 20-fots containers, 2 st 40-fots containers eller 2 st 20-fots och 1 st 40-fots containers. Vagnen består av 2 st permanents sammankopplade vagnar av typen CFL/MIDC/BK Lgns 002 som är ombyggda från vagnar av typ SJ Os 64/65/661/662/663. Okänt antal existerar.
Kännetecken
Axelavstånd 8,000 meter per vagndel
Längd över buffertar 2 x 13,860 meter = 27,720 meter
Lastytans längd 12,500 meter per vagndel
Öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager. Stolphållare och andra detaljer som infästningarna för gavel och sido-lämmar från ursprungsvagnarna av typ SJ Os 64/65/661/662/663 är kvar på ramverket. Fastspänningsutrustningen för timmer är dock bortplockad, liksom alla sido- och gavel-lämmar samt stolpar, utom hörstolparna som är kvar.
Vissa vagnar kan ha kvar rester av utrustning från annan användning innan de blev containervagnar. T ex verkar vissa vagnar ha varit Lps-vagnar med moderna timmerbalkar och kan ha rester av dessa balkar kvar ovanpå ramverket. Andra vagnar har en märklig plåtlist fastsvetsad under kantbalkens centrum som skulle kunna varit avsedd att hänga en skylt i.
Typiskt kännetecken för vagntypen är att de är målade ljusblå.
Moderna containerfästen av pin-typ för 2 st 20-fots eller 1 st 40-fots container per vagndel.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är
44 74 446 2 205-7
44 74 446 2 218-0
Historik och användning
Vi känner inte till hur dessa vagnar tillkommit eller hur de använts av ägarna.
Bilder
Vi saknar bilder med publiceringsrätt.
Länkar till övriga bilder
Järnvägsfotografen Peter Norberg har publicerat flera bilder på Lgns 002. (OBS sajten kan inte längre nås)
Vagnar som lastar 2 st 20-fots containers. Vagnen är en vanlig Kbs som fått sidolämmar och sidostolpar borttagna och sedan utrustats med fasta containerfästen. 60 st har existerat.
Artikeln kompletterad med uppgifter från Christer Andersson.
Kännetecken
Axelavstånd 8,000 m
Längd över buffertar 13,860 m
Lastytans längd 12,500 m
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Gavellämmar av Europeisk standard UIC-typ. Inga sidolämmar men fästen finns för sidolämmar av Europeisk standard UIC-typ. Alla sidostolpar borttagna men alla hållare för dessa finns kvar. Gavelstolpar kvar. Vissa vagnar har avkapade gavelstolpar.
Not: Två av vagnarna, troligen de först konverterade, har sidolämmarna kvar men kör med dessa i nedfällt läge.
Har fasta containerfästen av pin-typ för 2 st 20-fots containers. Containerfästena är fastsatta ovanpå trägolvet med bult som troligen går genom de underliggande balkarna.
UIC-nummer
Som Klps
Kända UIC-nummer är 06 74 339 0 000 till 06 74 339 0 059 (från SJ godsvagnskatalog 1971)
Som Lgs (fd Klps) troligen från 1972-73
Från 21 74 441 5 017 till 21 74 441 5 066.
not: Vagntypen borde heta Lgs 661 om SJ varit konsekventa, men det vet vi inte ännu. Oklart när bytet till Lgs skett dock troligen 1972 eller 73. En lucka på 50 st nummer existerar i 441-serien för Lgs-vagnarna mellan numren för Lgs 681 och kända nummer för Lgs 731. Det verkar som att dessa vagnar delar denna nummerserie med Lgs 731.
Som Lgs (fd Klps) efter 1980
Från 21 74 442 5 010 till 21 74 442 5 059
Historik och användning
1966 presenterar SJ en Kbs-vagn (de heter Ore på den tiden) speciellt anpassade för containertransporter. Denna vagn är den första i en serie på 60 vagnar som anpassas på detta sätt. Vid presentationen har vagnen stolparna borttagna men sidolämmarna finns kvar. Detta visade sig snabbt vara väldigt opraktiskt och sidolämmarna försvann från vagnarna i denna serie väldigt fort efter att de satts in i de så kallade Volvo-tågen som är en fast pendellinje för containers mellan Göteborg och Olofström som SJ kör för Volvo och som startade 1965. Vagnen som presenteras 1966 har korta stolpar på gavlarna men de flesta av dessa vagnar har kvar den långa typen av gavelstolpar som vanliga Kbs-vagnar har. Hur många vagnar som fick korta stolpar vet vi inte.
Vagntypen är typisk för just Volvo-tågen och är i början den dominerande vagntypen i dessa tåg. Enstaka vagnar av typen har säkert kunnat dyka upp i hela landet.
I Volvo-tågen ersätt dessa vagnar gradvis av Lgs 731 med början 1973. Dock ska dessa vagnar inte förväxlas med Lgs 731 som också är en konverterad Kbs-vagn men med andra egenskaper. Vagntyperna är extremt svåra at skilja åt i lastat skick och de verkar dela på en serie UIC-nummer.
Vagnarna är RIV-märkta och används även i Volvo-tågen som går till Volvos fabrik i Gent, Belgien från både Olofström och Göteborg fram tills franska eller belgiska vagnar hyrs in för dessa tåg.
Eftersom containerfästena satt ovanpå trägolven så uppstod problem när vagnarnas trägolv blev utslitna och behövde bytas. Det verkar som att vagnarna då antingen blev återkonverterade till Kbs eller ombyggda till Kbps alternativt containervagnar av typen Lgs 731 med golven borttagna och fasta containerfästen av styrvinkeltyp fastsvetsade direkt i ramverket.
Bilder
Bilder från presentationen av vagntypen 1966 på Södra Station i Stockholm har vi hittat hos Järnvägsmuseum och järnvägsfotografen Åke Karlsson har dokumenterat vagntypen med Volvo-containers lastade.
Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13377_01Public Domain Mark (PDM) Presentation av Containervagn Klps 1966.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13377Public Domain Mark (PDM) Presentation av Containervagn Klps 1966.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13377_02Public Domain Mark (PDM) Presentation av Containervagn Klps 1966.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13377_03Public Domain Mark (PDM) Presentation av Containervagn Klps 1966.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13377_05Public Domain Mark (PDM) Presentation av Containervagn Klps 1966.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13377_04Public Domain Mark (PDM) Presentation av Containervagn Klps 1966.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13220Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar en rad med Klps-vagnar 1964 i Olofström, notera att vagn 3 och 4 från höger har sidolämmarna kvar.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13217_03Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar en rad med Klps-vagnar 1964 i Olofström, notera att vagn 3 och 4 från höger har sidolämmarna kvar.Järnvägsmuseums bild JvmKDAD01629(CC BY-SA) utsnitt som visar en Klps i Olofström. Bilden troligen tagen någon gång under 1960-talet.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13436_01Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar en rad med Klps-vagnar 1966 i Torslanda. Notera att en av vagnarna har sidolämmarna kvar. Fotograf A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13436_02Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar en rad med Klps-vagnar 1966 i Torslanda. Notera att en av vagnarna har sidolämmarna kvar. Fotograf A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13436_04Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar en rad med Klps-vagnar 1966 i Torslanda. Fotograf A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13436Public Domain Mark (PDM) visar en rad med Klps-vagnar 1966 i Torslanda. Fotograf A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKDAA07208(CC BY-SA) utsnitt som visar två vagnar som är fd Kbs, den vänstra vagnen ser ut att ha dolda containerhörn och därför c-fästen av vinkeltyp och borde vara en Lgs 731, medans den högra har synliga containerhörn och därför c-fästen av pin-typ och borde vara en Klps. Notera även att den högra vagnen ser ut att ha fått 4 extra stolpfästen. Se SJ Klps 761 för bilder på Kbs-vagnar med extra stolpfästen för timmertransport. Bilden tagen 1983 av LO Karlsson.
Dessutom finns en del bilder på Volvotåg där vagnar av denna typ sannolikt är blandade med vagnar av typen Lgs 731. Vagnarna är i princip omöjliga att skilja åt på håll och lastade.
Vagntypen förekommer från 1966 (möjligen redan 1964 eller 1965) i epok III och då sannolikt bara i Volvo-tågen mellan Olofström och Göteborg som börjar köras 1965 samt tillsammans med Sds/Slps-vagnar på den nya combi-linjen mellan Göteborg och Stockholm som startar 1966.
Modellerar man combi-linjen mellan Göteborg och Stockholm bör man ha vagnar till ett halvt tågsätt.
Modellerar man Volvo-tågen bör man ha vagnar till så många hela tågsätt man behöver köra.
Epok IVa 1967-1979
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig och man bör ha åtminstone några exemplar.
Modellerar man Volvo-tågen bör man ha vagnar till så många hela tågsätt man behöver köra.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVb så är vagntypen nödvändig och man bör ha åtminstone något exemplar.
Modellerar man Volvo-tågen bör man ha ett flertal vagnar av denna typ att bland med Lgs 731 och några Lgs 681 för att skapa tågsätt.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så kan enstaka exemplar stå på ett sidospår någonstans i väntan på att skickas till verkstaden för konvertering.
Epok Vb 2001-2010
Existerar inte.
Epok VIa 2010-2020
Existerar inte.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Förekommer EJ
20′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 2 st halvlast eller tom containers i ändläge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
Vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40-fot. SJ Os-w 701 utrustad med containerfästen, urpsrungligen ombyggd från vagn av typen Oms 570. Minst 135 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 7,500 m
Längd över buffertar 13,860 m
Lastytans längd 12,620 m
Trägolv på ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydliga lager. Ramverkets diagonalstag som överför krafter från buffertarna till centralbalken är tillverkade av runda stålrör. Alternativt finns rester av dessa runda rörbalkar och den genomgående draginrättningen är ersatt av en kraftig balkkonstruktion som balanserar drag och tryckkrafterna mellan koppel och buffertar. Karaktäristiska plåtar som fungerar/fungerat som stolpfästen finns i toppen på sidobalkarna och visar tydligt att vagnarna före ombyggnad varit av standardtypen Oms 570.
Alla stolpar utom hörnstolparna borttagna. Alla gavel och sido-lämmar borttagna. Hållare för stolpar finns kvar liksom alla fästen för gavel och sido-lämmar.
Plåtar i golvet för att fästa containerhållare. Lastar en 40-fots och en eller två 20-fots containers.
Dessa nummer tillhör en serie Os-w 701 vagnar från xx-74 370 4 801 till xx-74 370 4 935 som senare omlittereras till Lgs
Ytterligare en Os-w 701 med nummer xx 74 370 4 462 omlittereras till Lgs xx-74 442 6 135 så även denna vagn bör tillhöra samma typ.
Som Lgs 701 (troligen från 1980)
Från xx-74 442 6 000 till xx-74 442 6 135
Historik och användning
Vi vet inte mycket om denna vagntyp. På järnvägsmuseums bildserie (se nedan) som är tagen på Jönköpings kombinerade kombi och styckegodsterminal straxt efter öppnandet så är terminalen helt fylld av vagnar av denna typ. Andra vagntyper lyser med sin frånvaro. På dessa bilder ser vi också en tydlig skillnad mot hur andra Os-w och Lgs-typer byggda från diverse O-vagnar ser ut. Det vanliga är att en del stolpar och även gavel-lämmar finns kvar. Men dessa vagnar har rensats från allt utom golven, hörnstolpar och fällbara fotsteg på gaveln.
Det framstår därför som att just denna vagntyp initialt togs fram och avdelades just för den containerbaserade styckegodshanteringen i Jönköping och med fokus på att skapa så rationell och säker hantering som möjligt. Antalet kända vagnar av typen räcker till 4 st heltåg plus reservvagnar. Så under perioden från Jönköpingsterminalens öppnande och ett par år framåt kan man anta att det gick enhetståg med denna vagntyp mellan Jönköping och orter som Göteborg och Stockholm. Med tiden bör andra vagntyper kommit in i tågen som ersättningsvagnar. Medans vagnarna av denna typ långsamt försvinner ut i den allmänna vagnpoolen. Efter några år bör tågen till och från Jönköping ha blivit samma kaotiska blandning av vagnar som andra SJ-tåg.
Minst hälften av dessa vagnar skrotas 1988 och 1989.
Bilder
Vagntypen finns på bild hos Järnvägsmuseum, framför allt i en serie bilder från SJs terminal i Jönköping fotograferade 1972.
Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14302_04(CC BY-SA) som visar Jönköpingsterminalen full av endast Os-w 701 c-varianten.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14310_05(CC BY-SA) som visar en Os-w 701 c-variant.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14310_07(CC BY-SA) som visar Jönköpingsterminalen full med vagnar av typen Os-w 701 c-variant.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14312_05(CC BY-SA) som visar två Os-w c-variant stående i Jönköpingsterminalen.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14312_06(CC BY-SA) som visar en rad med vagnar av typen Os-w 701 c-variant.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14334_01(CC BY-SA) som visar två rader med vagnar av typ Os-w 701 c-variant.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14334_02(CC BY-SA) som visar två rader med vagnar av typen Os-w c-variant.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14334(CC BY-SA) som visar Jönköpingsterminalen full av vagnar typ Os-w 701 c-variant.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02935(CC BY-SA) som visar lastning av containers på vagnar av typ Os-w 701 c-variant. Plats Jönköpingsterminalen.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03174(CC BY-SA) utsnitt som visar en Os-w 701 c-variant.jpg
Kort vagn för en 20-fots eller 30-fots container eller ett växelflak. Mycket vanlig vagntyp.
Kännetecken
Axelavstånd 7,500 m
Längd över buffertar 12,240 m
Lastytans längd 11,000 m
Trägolv på ram i helsvetsad konstruktion med balkar i ett tydligt lager.
Stolpar av stålrör. Gavel och sido-lämmar av durkplåt som kan fällas både inåt och utåt. Gavel-lämmar av typen traditionell fasad O-gavel.
OBS! Spännstag under vagnen utformat av rundstång.
Vid användning för containertransport spikas träreglar i golvet för att hindra containern att glida i sidled. Periodvis förekommer även osäkrade containers och att containers lastas ovanpå infälda sidolämmar.
Kort och lastar bara en 20-fots eller 30-fots container eller ett upp till 36-fots växelflak eller 35-fots SEALAND container.
UIC-nummer
Kända UIC-nummer är 21 74 371 1 722 till 21 74 371 7 525 (från SJ godsvagnskataloger 1971, 80-tal, 1991 och 90-tal).
Historik och användning
Vagnen tillverkades med början 1957. Totalt 5800 vagnar tillverkades till SJ.
Vagnarna användes huvudsakligen INTE i containertrafik. Deras stora tillgänglighet gör dock att de fungerar som reservkapacitet i containertrafik under 1970-talet, 1980-talet och 1990-talet. Under 2000-talet försvinner vagntypen från Sverige.
Vagnarna är RIV-märkta så de förekommer i trafik utanför Sverige.
Bilder
Oms 570 i Stockholm 2020. Vagnen tillhör Stockholms Ångloksällskap. fotograf Rasmus LarssonTvå stycken Oms 570 i Stockholm 2020. Vagnarna tillhör Stockholms Ångloksällskap. fotograf Rasmus LarssonOms 570 konverterad till terass i Hammarby Sjöstad, Stockholm – fotograf Rasmus LarssonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB06188 (Public Domain Mark PDM) Som visar en Oms/Oe 570Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03413(CC BY-SA) utsnitt som visar 3 st Oms 570.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03395(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en Oms 570 lastad med skrot.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03390(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en Oms 570 lastad med skrot.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03395(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 3 st Oms 570, en lastad med skrot och två tomma.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03414(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 3 st Oms 570, två lastade med skrot och en tom.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03389(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 3 st Oms 570, två lastade med skrot och en tom.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02784(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 2 st Oms 570, en lastad med skrot och en tom.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03390(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 4 st Oms 570, två lastade med skrot och två tomma.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03133(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 4 st Oms 570, två lastade med skrot och två tomma.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00710(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 2 st Oms 570.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02783(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en Oms 570.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00887(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar en Oms 570.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03133(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 2 st Oms 570 lastade med skrot.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02784(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 2 st Oms 570 lastade med skrot.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03389(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 2 st Oms 570 lastade med skrot.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE03414(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 2 st Oms 570 lastade med skrot.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00595(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar 2 st Oms 570 lastade med skrot.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00444(CC BY-SA) utsnitt som visar en Oms 570 lastad med skrot.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB14347_03(CC BY-SA) utsnitt som visar en Oms 570 i typisk användning.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13887_03(CC BY-SA) utsnitt som visar en Oms 570 på Sundsvalls containerterminal 1970.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13887_01(CC BY-SA) utsnitt som visar en Oms 570 på Sundsvalls containerterminal 1970.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB13422_02Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar en Oms 570 i tyoisk användning. Värtahamnen Stockholm 1966. Fotografi: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13422_02Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar en Oms 570 i tyoisk användning. Värtahamnen Stockholm 1966. Fotografi: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13123_04Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar en Oms 570 i tyoisk användning. Hammarbyhamnen Stockholm 1964. Fotografi: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13123_03Public Domain Mark (PDM) utsnitt modifierad som visar en Oms 570 (vagnen i mitten) i tyoisk användning. Hammarbyhamnen Stockholm 1964. Fotografi: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB13123_03Public Domain Mark (PDM) utsnitt modifierad som visar en Oms 570 i tyoisk användning. Hammarbyhamnen Stockholm 1964. Fotografi: A-P JonassonJärnvägsmuseums bild JvmKBDB12482_02Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar 2 st Oms 570 iså Älvsjö lastplats, Stockholm 1962, Fotografi: Seved Walther.Järnvägsmuseums bild JvmKBDB08662Public Domain Mark (PDM) utsnitt som visar en Oms 570. Fotografi: KG
Modellerar man Svensk MJ epok IVa-Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha åtminstone några stycken exemplar.
Modellerar man Norsk, Dansk, Tysk eller Belgisk MJ epok IV så kan vagntypen dyka upp ibland.
Typisk användning är för containerfrakter som INTE ska till en terminal utan till en vanlig lastplats eller direkt till mottagares eget spår.
Epok Vb-VI 2001-2020
Modellerar man Svensk MJ epok Vb till VI så kan avställda exemplar av vagntypen förekomma uppställda på ett stickspår tillsammans med andra utrangerade vagnstyper.
not: Som avställda vagnar är det troligt att vagnarna uppvisar en hel del mörk rost och endast spår av originalfärg och märkning finns kvar..
Lastning vid IMS87 körningar
Vagnen kräver extra lastsäkringstid på c-terminal vid trafikspel.
40′ ISO-container
Förekommer EJ
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 36′. Lastas i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 35-fots SEA-LAND container, en 30-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Ombyggd från vagn av typen Kps/S1. Minst 41 st har existerat, maximalt 50 st kan ha funnits.
Artikeln kompletterad med uppgifter från Christer Andersson.
Kännetecken
Axelavstånd 7,500 m
Längd över buffertar 13,860 m
Lastytans längd 12,620 m
Trägolv eller öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydliga lager. Rester av fastspänningsannordningar och specialstolpar finns kvar på sidobalken från vagntypen Kps/S1.
Diagonalstagen som överför krafter från buffertarna till centralbalken är tillverkade av runda stålrör.
Stolpar och sidoplåtar.
UIC-nummer
Före 1980
Kända UIC-nummer är 21 74 441 5 662 till 21 74 441 5 702
Nummer 21 74 441 5 703 till 21 74 441 5 711 var reserverade för vagntypen men användes inte.
Efter 1980
Kända UIC-nummer är 21 74 442 5 427 till 21 74 442 5 467
Nummer 21 74 442 5 468 till 21 74 442 5 476 var reserverade för vagntypen men användes inte.
Historik och användning
Vagnen är en ombyggd Kps/S1 som var en specialvagn för plåttransporter med rätt längd för en containervagn. Ritningarna för typen skapades 1974 och minst 41 vagnar av typen byggdes i Göteborg 1974. Kps fanns bara i 50 exemplar så fler än 50 stycken kan inte ha byggts. Nummer fanns reserverade för konvertering av samtliga vagnar men användes inte såvitt känt. Troligen för att ett antal Kps-vagnar byggdes om för annat ämdamål.
Bildbevis existerar för att vagntypen har förekommit både med och utan golv samtidigt. Eventuellt kallas typen utan golv Lgs 742 eftersom Lgs 741 anges som med golv i SJs godsvagnskatalog 80-tal och en vagntyp Lgs 741/742 finns omnämnd i något dokument men utan att ange vad som eventuellt skiljer varianterna 741 och 742 åt.
Vagnarna kan anses extremt typiska för all containertrafik i Sverige mellan containerterminaler under senare delen av 1970-talet och hela 1980-talet.
Känt är att vagnar av typen skrotas 1986, 1987, 1988, 1989, 1990 och 1993. Uppgifter saknas om alla vagnar så vagnar av typen kan ha funnits i drift eller avställda på sidospår hela 1990-talet.
Eftersom vagnarna är RIV-märkta så förekommer de i trafik utanför Sverige.
Bilder
Lgs 741 finns fotograferad i SJs godsvagnshandbok 80-tal och vi har bland annat hittat två bildserie hos järnvägsmuseum med bilder på Lgs 741 där den första serien visar en Lgs 741 med golv och den andra bildserien visar flera Lgs 741 både med och utan golv i samma bilder.
Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00076(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Lgs 741 med golv.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE00503(CC BY-SA) utsnitt modifierad som visar Lgs 741 med golv.Utdrag ur SJ Godsvagnskatalog 80-tal (offentlig handling) som visar en Lgs 741Järnvägsmuseums bild JvmKEAE01445(CC BY-SA) utsnitt som visar Lgs 741 med golv.Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02659(CC BY-SA) utsnitt som visar Lgs 741 med golvJärnvägsmuseums bild JvmKEAE03393(CC BY-SA) utsnitt som visar Lgs 741 med golvJärnvägsmuseums bild JvmKEAE01445(CC BY-SA) utsnitt som visar Lgs 741 utan golvJärnvägsmuseums bild JvmKEAE02659(CC BY-SA) utsnitt som visar Lgs 741 utan golv
IMS87 Trafikspel och Uppvisning
Epok III 1948-1967
Vagntypen förekommer inte före epok IV.
Epok IVa 1967-1979
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig från 1974 och man bör ha ett flertal vagnar av båda typerna, med golv respektive med öppen ram.
Epok IVb 1979-1988
Modellerar man Svensk MJ epok IVa så är vagntypen nödvändig och man bör ha ett flertal vagnar av båda typerna med golv, respektive med öppen ram.
Epok Va 1988-2001
Modellerar man Svensk MJ epok Va så är vagntypen nödvändig och man bör ha åtminstone några exemplar.
not: Vagnar som är kvar i trafik under denna period har sannolikt förlorat sina golv.
Epok Vb 2001-2010
Modellerar man Svensk MJ epok Vb så kan avställda vagnar av typen förekomma uppställda på ett sidospår.
not: Vagnar som finns kvar under denna period har sannolikt förlorat sina golv. Avställda vagnar har troligen inte längre annat än spår kvar av originalfärgen och märkningen samt bör vara nästan helt i mörk rostfärg.
Epok VI 2010-2020
Modellerar man Svensk MJ epok VI så kan avställda vagnar av typen förekomma uppställda på ett sidospår.
not: Vagnar som finns kvar under denna period har sannolikt förlorat sina golv. Avställda vagnar har troligen inte längre annat än spår kvar av originalfärgen och märkningen samt bör vara nästan helt i mörk rostfärg.
Lastning vid IMS87 körningar
40′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
20′ ISO-container
Vanligt: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Vanligt: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
30′ ISO-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Förekommer: 1 st tom container i asymetriskt ändläge.
35′ SEALAND-container
Förekommer: 1 st maxlast, halvlast eller tom container i centrerat läge.
Växelflak
Kan förekomma upp till maxlängd 40′. Lastas i centrerat läge.
Vagn för en 40-fots container, en 20-fots container eller två 20-fots containers. Även växelflak upp till 40 fot. Ombyggd från SJ Os-w 701 (urpsrungligen ombyggd från vagn av typen Oms 570). Okänt antal men minst 2 st har existerat.
Kännetecken
Axelavstånd 7,500 m
Längd över buffertar 13,860 m
Lastytans längd 12,620 m
Öppen ram i svetsad konstruktion med balkar i ett tydliga lager. Ramverkets diagonalstag som överför krafter från buffertarna till centralbalken är tillverkade av runda stålrör. Alternativt finns rester av dessa runda rörbalkar och den genomgående draginrättningen är ersatt av en kraftig balkkonstruktion som balanserar drag och tryckkrafterna mellan koppel och buffertar.
Alla stolpar utom hörnstolparna borttagna. Alla gavel och sido-lämmar borttagna. Hållare för stolpar finns kvar liksom alla fästen för gavel och sido-lämmar.
Plåtar på ramverket för att fästa containerhållare. Lastar en 40-fots och en eller två 20-fots containers.
UIC-nummer
Delar troligen nummerserie med Os-w 701 c-variant som omlittererats till Lgs men behållit goiven.
Troliga UIC-nummer är 21 74 442 6 000 till 21 74 442 6 134 (från 1980)
Historik och användning
Ingenting är känt om denna vagntyp annat än att den finns på bild.
Analys av bildmaterial visar karaktäristiska plåtar som fungerar som stolphållare finns i toppen på sidobalkarna och visar tydligt att vagnarna ursprungligen varit av standardtypen Oms 570. Att den är utrustad med fästen för 2 st 20-fots containers visar att den har längden av en Os-w 701 och inte en Oms 570. Den annorlunda utformning av sista stolpfästet före gaveln visar att vagnen varit en Os-w 701 innan den blev containervagn.
Sannolikt är detta Os-w 701 c-variant som omlittererats till Lgs och förlorat sitt golv.
Bilder
Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02149(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgs som tidigare varit en Os-w 701Järnvägsmuseums bild JvmKEAE02797(CC BY-SA) utsnitt som visar en Lgs som tidigare varit en Os-w 701
![SJ Lgjm/Lgj 771 + Lg [RIV] (kort, fd Om/Ou)](https://ims87.se/ims87/wp-content/uploads/2022/05/JvmKEAG00017_utsnitt_lgjs771-991x614.jpg)
